Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kapitlet. Svartholm och Sveaborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skyndsamhet. Han skref till kejsaren: »På det kommendanten
ej måtte få tid att ångra sin benägenhet för stillestånd, har jag
beslutit afsluta öfverenskommelsen därom, utan att dessförinnan
afvakta Eders Kejs. Maj:ts tillstånd». Jämte hela sin stab infann
sig van Suchtelen ännu samma dag, medförande Buxhœvdens
ratifikation, hvilken lämnades åt Cronstedt till underteckning, och
den 7 april erhöll kommendanten Buxhœvdens stadfästelse å
konventionen.
Innehållet i densamma var i hufvudsak följande: Ifall intill
middagstiden den 3 maj en svensk förstärkning af minst fem
linjeskepp ej inlupit i Sveaborgs hamn, skulle fästningen öfverlämnas
till ryssarna; fästet Långörn öfverlåtes helt och hållet, med
förbehåll dock, att där ej måtte anläggas några nya verk emot
fästningen; Västra Svartön och Lilla Östra Svartön öfverlämnas, men
böra de vid stilleståndets utgång återlämnas; de sjuka svenskarna
kvarstanna på holmarna under egna officerares och läkares tillsyn
och vård; endast enskildas egendom får bortföras; kommendanten
förbinder sig att ej förstöra något, ej heller låta fartyg utgå ur
hamnen.
En timme efter konventionens undertecknande afsändes i
enlighet med öfverenskommelsen tvenne kurirer till Stockholm
medförande underrättelsen om det skedda. Den ena, major
Lilljensparre, tog vägen öfver Ålands haf, och den andra, löjtnant
Callerstedt, reste kring Bottniska viken. Ryssarna gjorde allt hvad
i deras förmåga stod för att uppehålla och fördröja kurirernas
resa och lyckades såväl häri, att den ena framkom till Stockholm
den 3 maj, d. v. s. samma dag stilleståndet utgick och fästningen
öfverlämnades till fienden; den andra anlände först den 8 maj.
För att meddela konventionens innehåll åt fästningens
garnison upplästes densamma under starkt blåsväder den 8 april.
Detta skedde samtidigt på flera olika ställen inom fästningen,
emedan man dymedelst ville förhindra officerarna att sinsemellan
afhandla sina intryck. Ehuru det var bekant, att en konvention
kommit till stånd, hade dess innehåll varit okändt af alla, förutom
krigsrådets medlemmar. »Bestörtningen blef allmän», skrifver en
af Sveaborgs officerare. »Amiralens loftal till garnisonen öfver
dess förhållande, besvarades endast med ett utmärkt visadt
missnöje och förakt.» Förbittringen bland officerarna var så stark,,
att några af de yngre umgingos med planen att arrestera
kommendanten jämte krigsrådets medlemmar samt med våld bryta
öfverenskommelserna; men då ingen ville öfvertaga ledningen,
förföll planen. En sådan resning hade väl numera ej heller ledt
till någon lycklig utgång. Bland manskapet rådde i början äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
