Striden om Finland 1808-1809 / 160 (1909) Author: Hugo Schulman Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8 Kapitlet. Växlande lycka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

medel vidtogo åtgärder till ställningens försvar. Här lyckades det
dem att hålla stånd intill den 20 juli.

Under tiden hade löjtnant Jakobsson med sina 50
jämtlänningar uppfört tvenne mindre batterier vid Solf. Då ryssarna i
Wasa upptäckte honom, antogo de, att den väntade svenska truppen
nu hade kommit öfver från Sverige och utställt en af sina
förposter vid Solf. Fienden vågade därför ej här göra något anfall,
utan lämnade Jakobsson i fred. Men då den förmenta
landstigningshären ej företog någon rörelse, beslöt Demidoff slutligen att

Finnby bro.

våga ett anfall för att åtminstone vinna någon erfarenhet om
motståndarens styrka.

Jakobssons läge blef nu ytterst betänkligt, och han beslöt att
utan strid draga sig tillbaka. Men medan fienden ännu var på
ett ansenligt afstånd, aflossade en drucken smed, tvärtemot
Jakobssons befallning, en af de små kanonerna. Ryssarna antogo
skottet vara en signal för den förmenta svenska truppen att skynda
fram, hvarför de utan vidare vände kurs och tågade tillbaka. Den
30 juni lämnade Demidoff Wasa och gick till Lappo. Jakobsson
kvarstannade däremot med sina män på platsen.

Smedens lyckliga skott räddade sålunda Munsmo, Sundom
och Solf byar samt hela Malaks socken från den plundring och
brand, hvarmed ryssarna hotat dessa trakter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>