Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9 Kapitlet. Kriget förflyttas till mellersta Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tiden hvilade sig soldaterna. Den 2 augusti fortsattes vägen till
Kauhajoki. Nejden hade af ryssarna på det mest hårresande sätt
blifvit utplundrad: ». . . . tomma hus, uppbrända gårdar, förstörda
åkerfält, galgar, dödade invånare gaf en ryslig anblick för de
kommande . . . En hisklig syn mötte vid kyrkan, där på en backe, vid
en stång slagen öfver tvenne pålar en bonde fanns upphängd vid
benen, och sålunda långsamt ihjälstekt eller — rökt, såsom den
kolnade kroppen utvisade.» En annan person tillhörande v.
Döbelns skara berättar om sina intryck från resan mellan Kurikka
och Kauhajoki: »Vägen ryslig och förskräckande. Jag åkte allena.
Ingen människa syntes till inom Kauhajoki. Jag ville beta min
häst, men fann intet hemman. Täta ruiner efter nedbrända byar.
På ett enda beteshåll passerade jag sju byar, där ej spår fanns
kvar. Änteligen en by — men utan invånare! De äro i skogen,
hafva ett hem, men hafva icke heller. Jag påträffade en gammal
gubbe, som vågat sig fram efter armén för att se, om äfven hans
egen gård var i aska. Jag betade och åkte längre. Allt brändt,
härjadt, förödt. Åkrarna slagna, ängarna uppbetade, egodelarna
röfvade, byarna brända, invånarna förjagade, slagna, hängda,
mördade. Vid kyrkan stod en galge, där två personer hängt . . .»
Vid åsynen af dessa gräsligheter blefvo björneborgarna så
förbittrade, att de hädanefter vid inträffade handgemäng icke gärna
skonade fiendens lif.
Utan tidsförlust vidtog v. Döbeln nödiga åtgärder för fiendens
emottagande. Den upprifna bron iståndsattes, förposter och dolda
vedetter utställdes på därtill lämpliga ställen, larmplatser bestämdes
och täta dragonpatruller sändes längs vägarna i olika riktningar
för att speja på fiendernas förehafvande och i god tid kunna
tillkännagifva om dessa skulle närma sig.
Invid Kauhajoki kyrka fördelade sig vägen i tvenne riktningar.
Den ena ledde längs älfvens högra strand till Tammerfors, den
andra, på vänstra älfstranden, fördjupade sig i en tät skog och förde
till Lappfjärd. Enär fienden kunde förväntas från båda hållen,
intogo trupperna ställning å ömse sidor af älfven; dock lämnade
v. Döbeln en ansenligare del af sitt manskap på den vänstra
stranden, emedan han förmodade, att fiendens angrepp främst kunde
förväntas från nämnda håll. I denna förmodan misstog han sig
ej heller. Och för att yttermera förstärka denna del af positionen,
lät han här uppföra en förhuggning i skogen.
En af deltagarna i denna strid berättar: »Ryssarnas vanliga
sätt att kunskapa var genom parlamentärer, som kommo med
bref till arméns officerare från deras hustrur och anhöriga. En
sådan kom äfven hit med bref, men bad tillika att få fala med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
