Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15 Kapitlet. Inre förhållanden i Finland under kriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestämdt och kraftigt all inblandning af en utom landtdagen
stående person och anmälde härom för Speranski, hvilken skarpt
förebrådde Sprengtporten denna hans olagliga handling. Efter
landtdagens slut blef De Geer upphöjd i grefligt stånd. Oaktadt
han ej utöfvade något betydande inflytande på ärendenas
behandling vid landtdagen, förvärfvade han sig likväl sitt stånds förtroende»
Ett vida betydligare inflytande på landtdagsförhandlingarnas
gång ägde däremot biskop Jakob Tengström, som fortfor i sin
sträfvan att utjämna svårigheterna vid Finlands öfvergång till de
nya förhållandena. Bland öfriga mera framstående landtdagsmän
må här nämnas: den förre ordföranden i finska deputationer
friherre Carl Mannerheim, hofrättsrådet C. E. Gyldenstolpe,
lagmannen J. K. von Morian, domprosten, sedermera biskopen M.
J. Alopæus, professorerna G. Gadolin och G. G. Hällström,
handlanden K. Trapp, borgmästaren A. F. Orreus samt superkargören
P. J. Bladh, densamme som under folkresningen i Österbotten
blef så illa behandlad af ryssarna, och hvars egendom, Benvik
invid Kaskö, samtidigt sköflades. I bondeståndet framstodo
talmannen P. Klockars och bonden P. Wäänänen m. fl.
I den lilla staden hade under närmast föregående tid
vidtagits lifliga tillrustningar för monarkens värdiga emottagande och
de snart stundande högtidligheterna. En ståtlig äreport hade
upprests vid infarten från Lovisa-sidan, ej långt från dåvarande
gymnasium (nu konsistoriet). Porten var beklädd med gulmåladt
groft tyg, hvilket skulle föreställa marmor; öfverst sågs kejsarens
namnchiffer på en hvit sköld, omgifven af Herkules med
lejonhuden och klubban, d. v. s. styrkan, samt Justitia, rättvisan,
hvilka bilder kompletterades af genier med kransar samt af urnor
och åtta med grönt beklädda pelare. Ofvanom det hela voro
inskrifter anbragta — åt staden till på svenska och å motsatta sidan
på ryska: »Åt Alexander den första, Upplysningens, Lagarnas,
Finlands beskyddare». I den ryska inskriften saknades ordet
»Finlands». Enligt dåtida smak och fordringar måtte
anordningarna ansetts vara synnerligen lyckade.
Till bostad åt kejsaren hade borgmästar Solitanders och
handlande H. Borgströms stenhus vid Ågatan blifvit inredda. Emellan
öfre våningarna af nämnda hus uppfördes en genomgångssalong,
dock utan eldstad. Från detta »slott» byggdes öfver torget,
uppför kyrkobrinken och ända fram till gymnasiehuset ett slags bro,
hvilken ingen annan än kejsaren och hans följe fick beträda. I
gymnasiehuset inrättades därvarande största sal till »rikssal». I
dåvarande rådhuset (nu museum) hade ridderskapet och adeln
äfvensom borgareståndet sina plenisalar, bondeståndet samlades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
