Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 17 Kapitlet. De sista striderna och freden i Fredrikshamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kl. 7 eftermiddag. Härvid fordrade Kamenski att svenska flottan
skulle lämna Bottniska viken, och att dennas norra del skulle få
fritt befaras af ryssarna. Wachtmeister kunde ej gå in på dessa
fordringar och samtalet afbröts.
Emellertid ansågo Puke och Wachtmeister att intet vidare
stod att uträtta, hvarför trupperna befalldes gå ombord på flottan,
som aflägsnade sig från hamnen och kastade ankar långt ute på
redden, där fienden ej kunde ofreda den.
Striderna vid Säfvar och Ratan hade kostat mycket blod å
ömse sidor. Af svenska officerare voro dödade: majoren grefve
Wrangel, kaptenerna Kjellström och Thalén, löjtnanterna v. Stegman
 |
Ratan.
Minnen från kriget.[1]
|
och Boije samt fänrikarna Hägerflycht, Cederschiöld och Almgren
äfvensom 399 man. Sårade voro öfverste friherre Fleetwood,
öfverstelöjtnant Skjöldebrand, majorerna friherre
Lovisin och friherre Stackelberg, kaptenerna Stjerneld och Andersson,
löjtnanterna v. Köhler, Sparrsköld, Gyllensvärd och grefve Douglas,
kornetten Montgomery, hvilken 1 ½ år senare afled till följd af sina sår, och
fänrikarna grefve Sparre, Qveckfelt, Krause, Schwartzer, Grönlund,
Nisbeth, Thalén, Forsén och Sundel samt 398 man. Dessutom
föllo löjtnanterna Köhler och Krook samt fänrikarna Lagerheim,
grefve Schwerin (tillika sårad[2]) och v. Schantz äfvensom 80 man
i fångenskap.
[1] Samlingen tillhör herr Nils Blomgren i Ratan, och hafva föremålen vid olika
tillfällen kommit i dagen vid gräfningar i trakten.
[2] Grefve P. B. von Schwerin var broder till den unge hjälten från Oravais,
Wilhelm v. Schwerin, Han hade tidigare under kriget haft många missöden. Redan
i september 1808, då han skulle resa öfver till Åland, förliste fartyget, men
lyckades han likväl rädda lifvet genom simning. På Åland deltog han i många
förpoststrider samt i tåget öfver det tillfrusna hafvet, hvarvid han hade oturen att falla
i fångenskap, men tilläts att på hedersord återvända till Sverige. Dock återgick han,
tvärtemot afgifvet löfte, ånyo i de stridandes led. Då han nu vid Säfvar fick sitt
högra ben genomskjutet, uppbjöd grefve Wrangel alla medel för att rådda kamraten
undan fienden, men träffades därvid själf af en dödande kula. Schwerin, som nu
lämnades på slagfältet, utplundrades af ryska soldater, men varseblefs slutligen af
general Anshelm de Gibory som lät bära den unge officeren till ett sjukhus, beläget
en mil från stället. Fråga väcktes bland det ryska befälet huru Schwerin, som brutit
mot sitt hedersord, borde hehandlas. Antagligen räddades han nu åter af den
ridderlige Anshelm de Gibory samt fördes till Säfvar och senare till Umeå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:25:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stridfin/0448.html
