Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Gymnasisttiden 1828 - 1831
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Läroämnen voro följande. Först och främst latin. Vi
läste i nedre afdelningen eller, såsom namnet var, nedre
cirkeln Ciceros Orationer och Virgilius (Æneiden), hvilken
fortsattes i öfre cirkeln, hvarest äfven, om jag rätt minnes, lästes
Livius. – I grekiska och ebreiska hade vi samma lärare och
det, som lästes i grekiskan i nedre cirkeln, var – om jag rätt
minnes – Dahls krestomati, således en fortsättning af
skolkursen, och i öfre cirkeln lästes Xenofons Anabasis, men så
långt som till Homerus hunno vi icke. Deremot lästes Nya
testamentet på grekiska. I ebreiskan sträckte sig läsningen
icke längre än till några de första kapitlen af första Mose
bok med begagnande af Sjöbrings och Arosenius’ grammatikor.
I latin och grekiska hade vi ingen annan grammatik än
Strelings och Dahls, inga andra lexika än Sjögrens och Lindbloms i
latinet, och i grekiskan ordlistor i läroböckerna. Det latinska
talandet på disputationerna gick skröpligt, punschdrickningen
efteråt gick bättre. Den, som hade gifvit ut
disputationsämnet, teserna, var värd och bjöd sina närmare bekanta.
Ebreiska var nytt ämne – vi hade icke läst detta språk
i skolan –, och en annan nyhet skulle vara, att der stod på
läsordningen för en timme i veckan »deklamation», men vi
deklamerade aldrig någonting, vi läste ebreiska grammatikan
på den timmen. Det skulle väl dock icke varit illa gjordt,
om denna timme blifvit använd till läsning af klassiska
författare på modersmålet, Tegnér, Franzén, Wallin m. fl., men
att på detta sätt införa ungdomen i fäderneslandets litteratur,
kom icke i fråga. Hade jag icke läst åtskilligt hemma, skulle
jag blifvit en fullkomlig barbar i svenska vitterheten. Latinska
skriföfningar idkades deremot flitigt, öfversättningar ömsom
från svenska till latin och från latin till svenska samt egna
uppsatser (krior) så väl på svenska som på latin.
Lika som ebreiskan var nytt läroämne, så var äfven
filosofien. Nedre cirkeln läste Kiesewetters logik och Brunnmarks
moral, hvilken sistnämda bok var skrifven på latin, men vid
undervisningen begagnades svenska språket. Öfre cirkeln läste
ingen logik, men i stället lästes psykologi, och läsningen i
Brunnmarks moral fortsattes. Lärobok i psykologi fans icke;
undervisningen meddelades genom föreläsning, för hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
