Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- V. Gymnasisttiden 1828 - 1831
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ty det utgör ett exempel, huru tillståndet vid läroverken kunde
vara, innan det buller och väsen begyntes, som ännu fortfar i
läroverksfrågan.
*
Disciplin och skoltukt på gymnasium var hardt när ingen
alls. Vi gjorde hvad vi ville. Der funnos dåliga ungdomar,
som söpo och rumlade och gjorde allehanda, det ej godt var.
Det är sant, att fullväxta ynglingar böra icke hållas under
samma tukt som små gossar; den, som icke är ett barn, bör
icke behandlas, såsom vore han ett barn, men der skall vara
måtta med friheten. Här var ej en lagbunden frihet, här var
fullkomligt sjelfsvåld. Gymnasisterna eller, såsom vi äfven
benämde oss, djeknarne ville vara stora herrar. Jag var den
yngste, blott tolf år gammal, då jag kom upp på gymnasium,
och skulle väl således kunnat anses tillhöra barndomsåldern,
men jag lät herrevärdigheten mig godt behaga. Dock kan jag
just icke säga, att jag missbrukade friheten, jag var mindre
sjelfsvåldig än många andra.
Men en särskild disciplin fans, som icke var matt och svag,
nemligen den tukt, som ungdomen sjelf höll genom penalismen
eller, såsom saken kallades, subordination. Denna tukt var
ganska bastant och så beskaffad, att densamma förtjenar att
närmare betraktas.
Gymnasium bestod af fyra klasser, och ett år tillbragtes
i hvarje klass, men dock så, att de flesta genomgingo blott
tre klasser. Första och andra klassen utgjorde ett gemensamt
läslag, som kallades nedre cirkeln; tredje klassen jemte det
mindre antal, som qvarstannade det fjerde året, utgjorde öfre
cirkeln. De, som befunno sig i första klassen, kallades pliggar
och uppfostrades under tukt af de äldre. Tukten tillämpades
i första hand af dem, som utgjorde andra klassen, hvilka
kallade sig skommare (skomakare), men öfre cirkeln, hvars
ledamöter kallade sig skräddare, försmådde icke att taga del i
upptuktningen. Tuktomedlet var att gifva pliggarne stryk,
gemenligen under form af örfilar, hvilka någon gång
beledsagades af en knuff i ryggen. Sådan afbasning egde rum
gemenligen två eller tre gånger i veckan och kallades att hålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svedelif/0086.html
