Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Gymnasisttiden 1828 - 1831
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som hade hand om raketerna, gingo in i raketrummet för
något ärende, och himmelen vete, hvadan eldgnistan kom –
detta blef aldrig uppdagadt –, men hela mängden raketer
brunno af i ett ögonblick i den trånga kammaren, och de
arma ynglingarne störtade ut, uppbrända, förstörda. Den ene
af dem lyckades, springande med full fart, komma hem på
sitt eget rum, men den andre föll framstupa öfver tröskeln,
blef af menniskor upplyftad och inledd i närmaste gård, från
hvilken han aldrig med lifvet utkom.
Deras utseende var förfärligt, ansigtet liknade en mörk
bronsbild, hela hufvudet var ett enda ofantligt brännsår, och
åtminstone den ene af dem, vid namn Törnblom, hade stora
brännsår äfven på andra delar af kroppen. Med skötsel och
vård tillgick på följande sätt. Den nyssnämde Törnblom var
son af en förmögen hemmansegare på Malma gård i
Badelunda socken ej långt från staden; den olycklige sonen erhöll
den huldaste vård af sin stjufmoder, som infann sig vid
sjuksängen. Den andre åter, hvars namn var Damström, var en
fattig yngling från Falun, som knappt hade någon anförvandt,
åtminstone ingen i grannskapet. Han vårdades af en
förståndig sjuksköterska, och dessutom höllo kamraterna vakt i
angränsande rum. Vi fördelade oss i vissa väktarelag med
vaktombyte på bestämda timmar. De sjukes smärta var mycket
svår i början, men derpå följde ett temligen plågfritt tillstånd,
till dess en feber utbröt, synbarligen med svåra plågor.
Törnblom dog på trettonde dygnet. Damström på det adertonde.
Begrafningarna höllos med stor högtidlighet, Törnbloms i
Badelunda kyrka, och föräldrarne hade inbjudit till sitt hem
på gården Malma samtliga den dödes kamrater. Damströms
jordfästning egde rum i Vesterås domkyrka och bekostades af
kamraterna med penningar, som voro insamlade för det
tillämnade valborgsmessokalaset, hvilket instäldes.
Dessa sorgliga förhållanden väckte andra känslor än de
vanliga inom ynglingakretsen, men föreningen måste dock gå
sin gång för pliggarnes skull.
Detta år, 1829–30, var det andra jag tillbragte på
gymnasium. Det följande året, 1830–31, blef det sista för mig.
Året gick sin ordentliga gång med pliggar, örfilar, förening,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
