Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Gymnasisttiden 1828 - 1831
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upphöra med all läsning utöfver lektionerna på gymnasium och
fliteligen taga mig kroppsrörelse, hvilket dock ej kunde ske
på annat sätt än genom att spatsera af och an på Vesterås
gator. Men detta gjorde jag; gymnastik fans ej. Det sjukliga
utbrottet hade förmodligen sitt sammanhang med
själsförmögenheternas spända verksamhet under kroppens och själens
gemensamma brådmognad. Jag befann mig i öfvergångsperioden,
och ynglingaorganismen var i ansträngd verksamhet att sätta
sig fast i sina former. Jag hade passerat linien, men
dyningarna fortforo efter öfvergången. Jag var nu fjorton år
gammal. – Ängslan och oron gjorde sig påminda ännu ett par
gånger något litet, men upphörde snart alldeles.
Hösten 1830 blef äfven i ett annat afseende betydelsefull
för mig med det att jag bereddes till Herrans heliga nattvard,
som skedde i Vesterås med Nibelius till lärare. Jag hade
dock börjat min nattvardsberedning under sommaren på egen
hand. Presterskapet i Köping hade den seden, att de gåfvo
en förberedande undervisning åt det nästföljande årets
nattvardsungdom. Jag var väl icke anbefald att deltaga häruti,
men jag tyckte, att saken angick mig, och jag gick upp i
kyrkan och satte mig såsom åhörare. Det blef sedan mycket
kärt för mig att få genomgå den egentliga lärokursen för den
af mig så högt värderade Nibelius. Jag var blott ledsen, att
de öfriga ynglingarne på gymnasium, så många som voro i
nattvardsåldern, hade börjat sin undervisning hos Nibelius,
utan att jag visste derom, hvaraf blef en följd, att en del af
undervisningen var gjord, innan jag fick tillfälle att deltaga
deri, och min nattvardsberedning blef således mycket kort.
Jag skulle önskat, att lärotimmarne blifvit flere. Det kan väl
vara, att jag hade så god kristendomskunskap, att
nattvardsberedningen ej behöfde blifva lång, men mitt religiösa sinne
var mycket vaket, och Nibelius’ personlighet ökade intresset.
Jag gjorde också nattvardsläsningen en timme längre, än den
samma eljest skulle blifvit, ty då Nibelius, på samma gång
han förklarade nattvardsberedningen fulländad, sade sig vara
villig att gå oss till handa, i fall vi önskade närmare
upplysning i något lärostycke, så gick jag till honom och gjorde
några frågor, och Nibelius begagnade tillfället att ingå i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
