Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. G. S. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillstånd att få tillbringa aftonen, på sätt som nämdes. Men
detta blef mig nekadt, utan att något skäl uppgafs, och jag
kunde icke begripa, hvarföre det oskyldiga nöjet ej blef mig
beviljadt. Men nu efteråt tänker jag, att jag nog förstår,
hvilken orsak min far hade. Gossen skulle lära sig att bära
en försakelse. Det kunde vara nyttigt för ett barn att midt
i sin glada barndom någon gång få ett nekande svar, när
frågan handlade om ett nöje. Min far unnade mig gerna min
barndoms glädje, men han unnade mig framför allt att få
tidigt lägga grund för en karakter, som väl må njuta nöjets
glada stunder, men äfven kan umbära dem. Det händer ofta
under lifvets fortgång, att dagens stunder kännas tunga och
nöjets källa sinar ut, men om sådana öden komma, då är det
mycket godt att hafva lärt sig från tidiga barndomsåren, att
det går bra för sig att lefva, fastän man icke får allt, hvad
man vill. Detta ville min far lära mig. Det, som nu var i
fråga, var den obetydligaste småsak, men annat än småsaker
förekomma sällan i barndomslifvet, och för barnets föreställning
är det lilla icke litet. Derföre kan sättet att behandla
barnsligheter blifva pröfvande för karakterens anlag. — Jag var nu
på mitt tionde år.
En annan tillämpning af samma grundsats var det, jag
här ofvan har talat om kaffe- och sockerförbudet med
deremot svarande socker- och kaffepenningar. Och jag vill
tillägga ännu ett exempel. Jag har talat om besöket år 1824 hos
en slägtinge, bergsrådet Rothoff, som bodde på sitt gods
Lagersberg i Södermanland. Detta besök förnyades, och jag fick
medfölja. Detta var obeskrifligt roligt. Den gamle mannen — han
var min farmors halfbroder — var en förmögen man, som
höll hvad man kallar ett godt hus med en viss solid gästfrihet
och vällefnad. Der var en stor trädgård med bärbuskar
och fruktträd med ypperlig frukt. Så fans der också en
betydlig boksamling, och det roade mig mycket att se på de
myckna böckerna, bland hvilka jag träffade ett och annat
berömdt författarenamn, som jag redan af ryktet kände.
Bergsrådet Rothoff höll ett mycket godt bord, som passade
förträffligt för mina gastronomiska böjelser. Och icke det minst
märkvärdiga i mitt tycke var gubben Rothoffs stora silfverlur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
