Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. G. S. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vÄNSKAPSIDEALET. 221
hela betraktad, saknar icke en viss flägt af klassicitet, som
utmärker, att författaren ej saknade anlag för klassiska studier
och var på god väg. Krian är just sådan, som man kunde
vänta af en ung, skicklig student, som befann sig på halfva
vägen med sina studentarbeten. Jag återkommer till detta
skrifprof, när jag skall tala om Leijonhufvud, jemförd med
mig sjelf.
Detta om grekiskan och latinet. Men dessutom hade
gossen, innan han blef fjorton år gammal, äfven gjort sig be-
kant med hebreiska språket. Han hade godkändt betyg för
detta ämne i studentexamen. Jag tror likväl icke, att han
hade i hebreisk litteratur läst något mera än studentexamens-
kursen, och det kan väl hända, att tidens korthet skulle hindrat
honom, att genomgå någon större kurs i detta läroämne.
Med moderna språk var han på det sätt bekant, att han
obehindradt begagnade tysk, fransk och engelsk litteratur, och
i franska språket tog han särskilda lektioner vid akademien.
Med italienska språket och litteraturen började han jnst nu
- hösten 1836 - att göra sig förtrogen. Han hade vid ter-
minens slut läst en och annan novell af Boccaccio samt första
sången i Tasso.
Så långt gingo språkstudierna. - I historien var Leijon-
hufvud mycket försigkommen. Man hörde på den tiden mycket
talas om de tre historieskrifvarne Johannes von Muller, Nie-
buhr och Heeren. Jag hörde Leijonhufvud nämna, att han
hade läst Heerens verk öfver forntidens historia, icke blott
den vanliga boken, som i svensk öfversättning kallas »Gamla
staternas historia», men äfven det större verket: »Ideen iiber
die Politik, den Verkehr und Handel der vornehmsten Völker
der alten Welt». Jag har anledning tro, att han börjat göra
bekantskap med Johannes von Muller och Niebuhr, men sär-
deles långt kommen med dessa författare var han väl icke.
Ej heller vet jag rätt säkert, hur det var beskaffadt med hans
kunskaper i svenska historien, huru vida han hade befattat sig
något med Geijers och Strinnholms verk. En viss bekantskap
med Sturlesons konungasagor ingick i den vanliga examens-
kursen för professor Johan Henrik Schröder i isländska språket,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
