Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. G. S. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vÄNSKAPsiDEALET. 253
vid sexton års ålder oryggligt kunna bestämma sin framtida
lefnadsplan. Planlöst var hans lif för den närmaste tiden icke,
han hade sitt bestämda mål för ögat, sina bestämda arbeten
att utföra. Hvad beträffar den tilltänkta lefnadsbanan, kan
det väl vara minst sagdt ovisst, om han skulle passat till di-
plomat. Var han verkligen så i grund och botten opraktisk,
som han sjelf trodde, så skulle en sådan lefnadsbana visst
icke kunnat blifva hans rätta väg. Sak samma, om jag tänker
mig honom såsom administrativ eller juridisk embetsman. Men
då jag nu icke är alldeles öfvertygad om hans fullkomliga
oförmåga för det praktiska lifvet, så tänker jag, att han väl
kunnat komma fram på någon af dessa vägar. Statsveten-
skapliga studier hade han alls icke vidrört, hvarföre det också
är osäkert, huru dessa skulle kommit att smaka honom. Den
historiska kurs, han hade genomgått, var icke af sådan art,
att den kunde föra honom de juridiska studierna till mötes,
hvilket ett historiskt studium eljest nog kan göra. Men med
den mångsidighet han hade kan det visst vara möjligt, att
hans efter bildning törstande ande skulle kunnat omfatta den
statsvetenskapliga bildningsarten med samma håg, som han
nu egnade åt de humanistiska studierna, särdeles de grekiska
och romerska författarenas mästerverk. Han skulle då blifvit
en statsvetenskapligt bildad man med ett starkt underlag af
humanistisk bildning. Vare dermed huru som helst, så, när
jag besinnar den styrka, hvarmed intresset för vetenskap och
vitterhet var hos honom utpregladt, kan jag icke skilja mig
från den tanken, att han var af naturen ämnad till veten-
skapsman och vitterhetsidkare. Gerna vill jag tänka mig, att
han skulle blifvit en bland svenska litteraturens rangförfattare,
ehuru jag icke kan hysa någon bestämd föreställning derom,
hvilken art af vetenskap och vitterhet skulle varit den egent-
liga för honom. Och slutligen får jag äfven taga i beräkning
lians artistiska anlag. Men jag vet icke, huru vida hans fallen-
het för målarekonsten var så betydlig, att den samma skulle
kunnat blifva i något större mått bestämmande för hans-framtid.
Men nu kom aldrig någon framtid för honom i menni-
skornas verld. Döden drog sitt svarta streck öfver alltsam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
