Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Studentlif, september 1836 - februari 1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 J. H. SCIIPvÖDETÌ.
han lifligt för boksamlingens förkofran och älskade verklige»,
denna sin verksamhet. Han flck också upplefva den glädje^
att biblioteket kunde flyttas från sina gamla, trånga rum i
Gustavianum in i sitt nya, präktiga hus, Carolina Rediviva,
och Schröder berömde sig af att hafva verkstält denna flytt-
ning på elfva dagar (1841). För öfrigt var nog Schröder så-
som bibliotekarie lika som i allt annat mycket begifven på
det, som var lysande och grant, kanske mera än på den
praktiska nyttan. Men han uträttade dock åtskilligt äfven i
denna del. Han visste, hvilka skatter biblioteket egde i sina
handskrifter, och han var mycket flitig att plocka fram åt-
skilligt smått och godt, som han utgaf i form af disputationer.
En stor mängd sådana skrifter finnas efter Schröder, så att
jag verkligen ville råda våra historiska forskare att egna sin
uppmärksamhet åt Schröders disputationer. I dem ligger Schrö-
ders största förtjenst såsom vetenskapsidkare. - Men Schröder
var också vitter stilist. Hans bildning hade säkerligen god
klassisk underbyggnad, och han skref svenska språket mycket
bra. Bland annat tal, som pratsjuka tungor förde om Schrö-
der, var också, att han ansågs mycket gerna vilja blifva en
bland de aderton i Svenska akademien, och orsaken, att han
aldrig det blef, troddes ligga deri, att han hade med alltför
mycken uppriktighet låtit sin önskan blifva bekant. Såsom
talare var han ganska lycklig i det yttre föredraget. Han hade
en ljudelig stämma, och deklamationen var god. Men nog
hände det någon gång, att det, som han sade, var mera fra-
ser än sak. Men när han fick att behandla ett historiskt
ämne, t. ex. ett åminnelsetal öfver en märkvärdig man, gjorde
han sin sak ganska bra. En del af Schröders skrifter finnes
samlad i ett tryckt oktavband.
Schröder var också professor, och med professorsembetet
förhöll det sig på följande sätt. Titeln var på latin »Historiæ
Litterariæ et Archæologiæ professor» (Litteraturhistoria och
Fornforskning). Någon sådan professor hade ej funnits före
Schröders tid och har ej heller funnits efter den tiden; han
var den förste och den siste. Men nog brukades det, att bi-
bliotekarien föreläste och examinerade i litteraturhistoria, hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
