Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Studentlif, september 1836 - februari 1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK FORJSKUNSKAP. 309
sig göra lät med livad jag på andra lärdomsvägar kunde öfver-
komma. Jag hade från min allra första ungdom god öfversigt
af svenska grundlagarne och var ej okunnig i geograflen. Om
de europeiska staternas statsförfattningar hade jag vissa all-
männa begrepp, fragmentariska och obestämda. Ett arbete,
som af somlige lästes, var en skrift af Friedrich von Raumer
»Über Recht, Staat und Politik», och en föreställning fans, att
den, som ville vara riktigt styf, skulle läsa Rousseaus »Contrat
social» och Montequieus »Esprit des lois». Denna föreställning
måste varit en qvarlefva från 1700-talets ideer. Jag läste
verkligen den nämcla boken af Rousseau och ett långt stycke
i Montesquieu. Och slutligen hade man en dunkel aning om
statistik, för hvars räkning en bok, som hette »Gallettis Welt-
kunde», fick göra tjenst. Med allt detta och hvad mera kunde
vara, som jag nu ej kommer i håg, hade jag ett och annat i
mitt hufvud, verkliga studier hade jag icke, klen var jag, men
jag visste, att jag var klen, och aningar föresväfvade mig, ej
dunkelt, men ternligen klart, om huru det borde vara och kunde
blifva, om blott jag fick tid. Jag tänkte* det samma om stats-
kunskapen som om historien: »detta skall blifva min framtids
verk, så länge jag har en bok, en penna och ett papper. Nu
är ej värdt bjuda till, då studierna vid universitetet ligga i
lägervall. Jag läser de andra ämnena. Med exatnensbetyget
blifver det väl någon råd.» Och det blef så. Tentamen gick
i mitt eget tycke icke bra, men Runsten gaf mig »insigniori
cum laude» (juni 1838).
Till de historiska ämnena räknades äfven Johan Henrik
Schröders tentamen i fornnordiska språket och fookunskapen.
Jag har talat om dessa studier, huru de i allmänhet voro be-
skaffade och hurudan examinator Schröder var. Jag hade
ordentligt läst mina två delar i oktavupplagan af Sturlesons
konungasagor, och läsningen i Strinnholm skulle väl också
gälla något. Jag tyckte mig derföre efter en tentamen, som ej
gick illa, kunna med god smak mottaga det laudatur, som
Schröder med god vilja gaf mig.
Jag har nu talat om de nio läroämnena, i hvilka jag
verkligen läste någonting. Jag kommer nu till de andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
