Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Studentlif, september 1836 - februari 1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÜDIESÄTT. 317
stånd hade jag tyvärr icke; jag har sedermera ej haft mycken
nytta af de tjocka qvartband anteckningar, jag gjorde ur en
mängd böcker. Felet hos mig har alltid varit, att jag arbetade
alltför hastigt, hvilket kom deraf, att jag ville få veta så ofant-
ligt mycket. Arbetet utsträcktes i omfång på grundlighetens
bekostnad. - För öfrigt gäller om arbetsmetoden, att hvar och.
en må bestämma sin metod efter egen fallenhet; det myckna
anteckningsskrifvandet passar kanske icke för alla, dock tror
jag, att det passar för de flesta. Men då skall man tänka
på det man skrifver; detta gjorde jag för litet.
För en sak bör jag redovisa, när jag talar om mitt sätt
att studera. Det var mig bekant, att åtskilliga mina vänner
trodde, att jag skulle kunna få s. k. hedersrum vid promo-
tionen. Jag beslöt att göra hvad jag kunde, för att denna
tro skulle gå i fullbordan. Jag »läste på hedersrum», såsom
det hette på studentspråket. Detta var en tvetydig sak, ty
den läsningen kunde lätt blifva ett ytligt skoj, beräknadt på
att blott låta ett falskt sken skimra i en examen. Man hade
hört talas om en och annan, som så hade gjort med fram-
gång. För mig framstälde sig saken på följande sätt. Jag
visste, att min far hade haft andra hedersrummet vid sin
promotion (1800), och jag tyckte det kunna vara en oskyldig
ambitionssak, att jag skulle träda i detta min fars fotspår.
Så var det ock en sak, att jag visste, det menniskor funnos,
som hyste anspråk på mig i detta afseende, och alldenstund
de voro personer, på hvilkas omdöme jag borde sätta värde,
ville jag visa dem, att jag ej svek i profvet. Och slutligen,
så visst som hedersrummet var en småsak och gjorde platt
ingen redbar nytta för framtiden, så kunde det väl dock vara
ett litet nöje för dagen och ett oskyldigt nöje, i fall det för-
värfvades på ärligt sätt. Högre än så värderade jag icke
hela saken, och något skojeri anstälde jag icke. Jag läste
intet annat, än hvad jag skulle läst i alla fall, äfven om
intet hedersrum funnits, med undantag blott af mina små
bemödanden i matematik, astronomi och kemi. Dessa veten-
skaper skulle jag kanske hafva lenmat ovidrörda, om det icke
så varit, att jag ville öka betygsantalet för att vinna det nyss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
