Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Lifvet i Upsala såsom docent 1841 - 1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
år efter Järtas död, och då hade jag vården om det med den
Skytteanska stiftelsen förenade s. k. Gyllenhjelmska biblioteket.
För detta besvär, som i sjelfva verket var nästan en »sinekur»,
egde jag att hyresfritt begagna tvenne rum i Skytteanska
huset – rummen innanför bibliotekssalen. Och derjemte flck
jag af Skytteanska fonden 36 riksdaler riksgälds för året, med
skyldighet att elda kakelugnen i bibliotekssalen, när föreläs-
ningar der höllos. Jag bodde aldrig i de båda rummen, men
jag hyrde ut dem, och deraf blef en inkomst.
En annan inkomst hade jag af kuratorsbefattningen i
Vestmanlands och Dala nation, hvilken jag tre gånger, ett år
i sänder, innehade. Dermed följde hyresfri bostad i nationshuset
samt tre riksdaler banko (4 1/2 kronor) af hvar och en,
som lät inskrifva sig i nationen, med undantag af dem, hvilka
hade fattigdomsbetyg. Och då jag nu äfven var nationens
bibliotekarie, hvilken befattning var stadigvarande år från år,
hade jag äfven deraf en inkomst, nemligen fritt begagnande
af tvenne rum i nationshuset. Jag bodde ömsom i dessa rum
och i kuratorsrummen och hyrde ut den lägenheten, der jag
icke bodde. Under en viss del af de nio åren hyrde jag ut
alla rummen och bodde annorstädes. Nog hade jag tak öfver
hufvudet, alltid fri bostad på något ställe, ibland på två, en tid
på tre ställen, och afgifterna af de inskrifne, när jag var kurator,
gåfvo ett godt bidrag.
Mera redbar förmån var dock, att jag under åren 1842
-43 fick uppbära konung Carl Johans stipendium. Jag fick
mina 100 rdr banko i slutet af hvarje termin, och dessa penningar
voro en stor summa i min hand. Men den fröjden tog
slut, ty stipendiet flck ej åtnjutas längre tid än två år. Sedan
blef kassan svagare under åren 1844-46, men år 1847 erhöll
jag ett s. k. Filénskt legat, 500 riksdaler riksmynt årligen i
tre års tid. Då tyckte jag mig vara blifven en väl behållen
man. – Docentstipendier funnos icke på den tiden.
Jag var dessutom icke alldeles i saknad af litterära
sysselsättningar, som gåfvo inkomst. Jag erhöll uppdrag att
genomse och renskrifva vissa delar af framlidne professor
Kolmodins öfversättningar af de romerska historieskrifvarena,
och för detta göromål fick jag, om jag rätt minnes, fem rdr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
