Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Lifvet i Upsala såsom docent 1841 - 1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374 PKRSONLIGA MINNEN FRÅN UN1VEKSITETSLIFVET.
af flere bland målarkonstens yppersta verk. Jag tror icke
heller, att jag misstager mig, om jag säger, att Fahlcrantz, när
han var blifven biskop i Vesterås, hade stor förtjenst af det
betydliga arbetet i arkitektur, som utfördes genom Vesterås
domkyrkas restauration. Fahlcrantz skildes från universitetet
med slutet af år 1849 såsom utnämd biskop i Vesterås. Hans
dödsår var 1866.
Jag har förut talat om dem bland universitetets män, som
voro mina lärare och examinatorer på 1830-talet. Jag till-
lägger nu några ord om en och annan bland de lärde med
afseende på 1840-talet.
Jag nämner blott i förbigående, ty jag hade just icke
något med dem att göra. Fries och bergstrand, men jag
nämner dem dock bland mina minnen, ty de visade mig per-
sonligen en viss bevågenhet. Elias Fries -. hvem känner icke
detta namnet? - Bergstrand var på sin tid en mycket be-
römd läkare; han var professor i kirurgien och aíled 1850,
medan han var universitetets rektor.
En man, som jag värderade mycket högt, var Ser g falk.
Jag hade en djup vördnad för hans stora lärdom och äfven
för hans menskliga karakter. Der fans hos honom en stark
fond af sann humanitet, och han var fördomsfri. Han kunde
så vara, ty hans blick var klar och trängde till djupet af sa-
kerna. Han var fullkomligt obesmittad aí småaktig lärdoms-
högfärd, och medan han var en nitisk lärare, hade han intet
sinne för akademisk strunt och skräp. Hans studier voro be-
slägtade med dem, hvilka jag skulle önskat tillegna mig, men
personligen bekant blef jag ej med honom förr än mot slutet
af min docenttid och ej heller då särdeles mycket. Bergfalk
hade en mångsidig bildning med sinne ej blott för statsveten-
skaperna, men för alla humanistiska bildningsämnen. För sina
politiska åsigter var han kanske sedd med sneda blickar af
somliga af sina embetsbröder, hvilka älskade att insvepa sig
i den ultrakonservativa politikens molnskyar.
Sak samma med Geijer. Han hade nu gjort sitt »affall»
och torde väl varit af en och annan ansedd nästan såsom
»mindre vetande». Mig föreföll han tvärtom vara mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
