Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Lifvet i Upsala såsom docent 1841 - 1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448 LIFvET I STUDENTFÖRENINGEN HÖSTEN 1846.
dertill skulle fordrats studier, som jag ej hade tid att för-
skaffa mig. Jag tog saken så, att jag lät Tegnér tala sjelí.
Talet fick bestå i uppläsning af stycken ur de Tegnérska
skaldeverken, sammanfogade af mig med en lätt öfvergång i
några ord från det ena stycket till det andra. Men det kräfde
tid och möda att göra urval af stycken, som skulle läsas, och
göra sammanbindningar samt inledning och slutord. Detta
arbete kom nu till allt annat jag hade att göra. Så öfver-
väldigad af en massa arbete, som jag nu var, har jag knappt
någonsin varit. Dagens timmar räckte icke långt; jag måste
bruka nattens. Jag tog mitt parti, att vaka och sofva livar-
annan natt. Jag satt vid mitt skrifbord hela natten och sof
blott ett par timmar på morgonen, men följande afton lade
jag mig tidigt och sof hela natten. Detta lefnadssättet förde
jag ett par veckor, men vid den tidens slut var Tegnérstalet
färdigt, och mina öfriga göromål voro utförda, ej sämre än
vanligt.
Festen firades en afton i slutet af november och var en
vacker fest med Petersons verser samt sång och smakfulla
dekorationer på gillesalen. Det enda, som jag måste anse
misslyckadt, var mitt tal, som dock hade kostat mig så myc-
ken möda. Talet hade det stora felet att vara för långt, så
att åhörarena tröttnade. Jag hade litat på den Tegnérska
poesiens tjusningskraft, men jag glömde den gamla sanningen,
att vackra visor ej böra vara långa.
Detta om Tegnérsfesten. Med den teatraliska föreställ-
ningen åter förhöll’sig så, att studentföreningen behöfde pen-
ningar och beslöt att skaffa sig dem genom en dramatisk
föreställning inför allmänheten. Ogerna gick jag in derpå, ty
jag såg deri ett hinder för studenternas dagliga arbeten, och
jag fruktade ondt rykte, att studentföreningen slog sig på dag»
drifveri. Men penningbehofvet var trängande; spektaklet blef
i mina ögon ett nödvändigt ondt, som man måste underkasta
sig för nöds skull. Sedan jag tagit mitt parti, grep jag saken
an med lif och lust. Således fick jag nu äfven detta bestyret
jemte Tegnérska talet och allt annat. Men teaterbesväret
blef dock måttligt, ty den egentlige teaterdirektören kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
