Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Mitt lif såsom akademisk adjunkt 1850 - 1856
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN HISTORISKA PROFESSUREN I LUND. 493
ligen uppmanad, som jag det blef, af min slägtinge och fader-
lige rådgifvare, Schedvin, som ännu lefde vid hög ålder. Han
talade till mig mycket allvarligt och förmanade mig att slå
bort alla betänkligheter. Och då jag nu äfven fick ett bref
af min bror, som åtminstone icke afstyrkte ansökningen, tog
jag mitt parti och lät ansökningshandlingarna afgå till Lund.
- Jag lät förnuftet beherska känslan; mitt hjerta var i Upsala,
men mitt förstånd sökte sig till Lund.
Detta tilldrog sig i april. Sommaren tillbragte jag i
Upsala, strängt sysselsatt med mitt arbete om Statsrådets an-
svarighet. Men i början af hösten förestod resan till Skåne
för att aflägga professorsprof i Lund. Man hade ingen jernväg
den tiden; ångfartyg gingo nu på höstsidan ej längre än till
Ahus i norra Skåne, derifrån måste resan fortsättas med gäst-
gifvareskjuts till Lund. Hvad angick professorsprofvet, så voro
mina studier icke i det skick, att jag nu skulle kunnat åstad-
komma en akademisk disputation, men de båda i statuterna
föreskrifna profföreläsningarna kunde jag hålla. Och jag höll
dem; den ena föreläsningen, öfver ämne, som jag sjelf egde
att välja, innehöll en jemförande betraktelse öfver de tre stora
revolutionerna, den engelska, den franska och den nordameri-
kanska (uppresningen mot England); den andra föreläsningen,
öfver af fakulteten framstäldt ämne, handlade om uppkomsten
af svenska ständernas representationsrätt. Föreläsningarna
lyckades i mitt eget tycke temligen bra, och vistelsen i Lund
var i och för sig rätt angenäm, ehuru det angenäma visst
icke förslog att förlika mig med den obehagliga tanken att
skiljas från Upsala. Gästfrihet och välvilja visades mig af alla,
med hvilka jag kom i beröring; jag blef t. ex. inbjuden till
en sammankomst med supé inom det s. k. Akademiska säll-
skapet, som bestod af docenter och adjunkter, och jag flck
äfven tillfälle att bevista en studentsexa inom helsingborgska
afdelningen af skånska nationen.
Efter hemkomsten till Upsala satt jag stilla hela hösten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
