Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Min lefnad såsom professor i Upsala 1862 - 1881
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
580 LANDSMÄNNENS SÅNGARFÄRD 1870.
skedde ej. Förmodligen lära väl studier och föreläsnings-
arbeten för det kommande året varit öfverhängande. Jag var
ej ute mer än ett par dagar i Stockholm, i augusti. Men jag
hade dock ett afbrott i hvardagslifvet, då jag under det all-
männa svenska läraremötet, som detta år var samladt i Upsala,
fick den glädjen att se hos mig såsom gäster på en gång de
från Vesterås stift närvarande lära rena samt Vestmanlands
och Dalarnes studentungdom, så många som funnos i staden.
Följande året, 1870, uppträdde jag såsom nationsinspektor
på ett ännu större sätt. Nationshuset var i behof af en förändrad
inredning, lämpad efter den närvarande tidens förhållanden,
hvilka voro andra än de, som hade föreíunnits, när huset
bygdes. Men penningar saknades. Vi grepo oss an och ut-
sände ett upprop till Vestmanlands och Dalarnes bildade all-
mänhet. Frikostiga bidrag erhöllos, särdeles en större gåfva
af Falu bergslag, och derjemte beslöto de unga landsmännen
att försöka förvärfva sig, hvad ännu kunde behöfvas. Det
skulle ske genom att gifva konserter i hembygderna. Student-
sångens rykte var riksbekant, och man hoppades, att ehuru
det, som af en enda nationsförening kunde åstadkommas, blott
var ett fragment af den allmänna studentsången, skulle likväl
en viss uppmärksamhet kunna påräknas. Första uppslaget
till detta företag gaí en enskild man i hembygden, dåvarande
landssekreteraren i Vesterås, numera landshöfdingen i Falun,
Treffenberg. Det bildades en sångartrupp, som gaf sig på
väg, och jag åtföljde den. Jag gjorde sångarena dermed icke
någon otjenst, snarare gjorde jag dem en tjenst. Och det roade
mig. Jag fick för Vestmanlands och Dalarnes allmänhet fram-
visa ett profstycke af Vestmanlands och Dala bildningsökande
ungdom, och jag var glad i mitt hjerta, att jag hade heder, ej
skam af sällskapet. Här var en vacker sång, som betalades
ej blott med biljettpriset, men med en omätelig gästfrihet.
Sångarena och jag med dem mottogos såsom gäster i famil-
jerna, hvarhelst vi kommo, och festliga samqväm anstäldes.
Första sångarfesten hölls i Vesterås, den andra i Arboga, dit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
