Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Min lefnad såsom professor i Upsala 1862 - 1881
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I STUDENTMÖTESFRÅGAN 1875. 597
En besvärlig tid var denna vårtermin för mig genom
skyldigheten, som låg öfver mig, att under året 1874-75 vara
tanklöst slöseri, ja, da ar allt godt och val. Men mycket starka anled-
ningar finnas att förmoda, det sa icke förhaller sig. Det ma icke anses
sasom ett näsvist tal om personers enskilda affärer, i fall man talar om
det, som ar allmänt bekant, att en stor del af studenterna aro rent af
medellösa, sa att de platt icke kunna lifnära sig utan andra personers
understöd, vare sig i gafvor eller lan och borgen för lan. Åtskilliga finnas
visserligen, som hafva fader och moder att lita till, men en stor mängd
saknar denna tillflykt, och det ar icke heller säkert, att fader och moder
hafva rad att bjuda sin son pa ett sa dyrt nöje. 0ch da gäller det att
fly till borgenärer och kautionister, i fall sådana sta att fa för ett sadant
ändamål som detta. I sådant fall må det tillåtas uttrycka en from önskan,
att behofvet att låna matte motsvaras af förmågan att betala. Det ma
vara sant, att föräldrar och anförvandter ega allt skal att anstränga sig
för att bekosta sina söners och unga vänners utveckling till kunskaper
och bildning, och lika sa är det en sanning, att hvar och en. som sjelf be-
sitter ekononomisk sjelfständighet, gör ett ädelt bruk af sina tillgångar,
om han räcker en hjelpsam hand åt en i ädelt arbete framåt strafvande
yngling eller ang man för att bereda honom möjlighet att föivärfva den
bildning och duglighet, pa hvilken framtiden beror. Det ar fullkomligt
säkert, att behofvet af sadant understöd är bland var tids svenska ungdom
mycket stort, och värdiga föremal för en frikostig välvilja saknas, Gudi
lof! icke. Men det vore icke alldeles obegripeligt, om föräldrars och gyn-
nares godhet samt borgenärers förtroende skulle något minskas och kautio-
nisters beskedlighet alldeles försvinna, om det visar sig, att gäldenären
lefver såsom vore han sjelf en förmögen man. Detta må vara sagdt för
deras räkning, som i allmänhet icke gifva någon anledning till anmärk-
ning, men som vid ett utomordentligt tillfälle, sådant som det nu ifråga-
varande, möjligen kunde af en lätt begriplig hänförelse låta sig förledas
till ett obetänksamt handlingssätt. En anmärkning ra å göras, hvars rik-
tighet mången äldre mans erfarenhet torde be^rka, att tidig skuldsätt-
ning hafver en mycket stark fallenhet att tillväxa och blifva långvarig,
om ens någonsin i tiden den tager slut. Mycket mera kunde sägas, men
det vore en lörmätenhet att taga allmänhetens uppmärksamhet i anspråk
för en längre framställning, som ej heller behöfves. Det. som i dessa ord
är sagdt, torde dock ej vara oförtjent af en viss uppmärksamhet äfven
utanför studenternas egen umgängeskrets. De äro visserligen inga märk-
värdiga personer, men deras samfund innehåller likväl en viss del af fäder-
neslandets framtid. På denna grund har man vägat ifrågasatta, att dessa
rader skulle erhålla plats i en af Sveriges större tidningar. Sista ordet
må vara, att man verkligen kan vara ungdomens tillgifne vän utan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
