Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- XVI. Min lefnad såsom professor i Upsala 1862 - 1881
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta upptåg förehade jag i början af våren. Men i första
dagarne af maj hade ungdomen i Vestmanlands och Dala
nation ett annat upptåg med mig, bättre lyckadt, ehuru det visst
kunde sägas vara öfverflödigt. Studenterna i nationen hade
fått en fix idé, att de skulle fira min födelsedag den 5 maj,
då jag fylde sextio år. Detta skedde, festen var fridfull och
glad och fick en större karakter med det att åtskilliga äldre
landsmän hade gjort sig besvär att resa hit från Vestmanland,
Dalarne och Stockholm för att taga del i min och de ungas
glada dag. Följande dagen hade jag nöjet att få göra en liten
fortsättning, då jag fick såsom mina gäster se de resande
vännerna.
*
Sommaren 1876 egnade jag åt ett obehagligt föremål,
sockersjukan. Väl kände jag icke nu någonting af denna
sjukdom, men jag ansåg försigtighetsmått behöfliga. Jag
beslöt att företaga en grundelig Carlsbaderbrunnskur och bad
vid vestra kusten. Jag for till Strömstad, men vägen dit tog
jag, på sätt jag ofta brukade, efter tycke och smak, icke just
den genaste. Jag reste till Falun och roade mig der några
dagar med utfärder till Sundborns socken och till Domnarfvet
i Tuna. Från Falun for jag på jernväg ned till Vestmanland
och på stambanan till Göteborg, hvarifrån ångfartyg förde
mig till Strömstad. Der dracks nu varmt vatten och badades.
Jag hoppas, att vattnet gjorde nytta och baden voro goda,
men lifvet i Strömstad var dödande tråkigt för sysslolöshetens
skull. Jag hade medfört böcker för att kunna arbeta något
litet, men arbetet ville ej gå med fart. Jag blef också helt
oförtänkt angripen af en ny åkomma, en helt annan än
sockersjukan, en rosartad sjuklighet i ena benet, så att jag
kunde hvarken stå eller gå. Jag blef sängliggande några
dagar, men det onda hade dock sin öfvergång temligen snart.
Och när badkuren tog slut, uppstod den frågan, hurudan
hemresan skulle blifva. Jag tog en omväg öfver Fredrikshald och
Christiania. Väl var jag icke beredd på ett större besök i den
norska hufvudstaden, men en hastig öfverblick kunde jag dock
göra. Jag ville se, huru Christiania nu såg ut, då några och
tjugu år voro förflutna, sedan jag förra gången var der; jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svedelif/0607.html
