Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utspruta någon vätska till sitt försvar. Endast några exempel på skyddsmedel ha här nämnts.
Ett stort och nästan obrutet fält för undersökningar finnes här. Skyddet mot parasitinsekter
är ju bokstafligen en lifsfråga för arten. Det kan därför med visshet förutsättas, att en mängd
hittills okända inrättningar för detta ändamål måste finnas hos larverna.
Då larverna bereda sig till förpuppning, krypa de oroligt sökande omkring, till dess de
anträffat någon lämplig plats. De, hvilka i likhet med Cossus och Sesiiderna lefva inuti
trädstammar, kvarstanna dock på samma plats. En del larver hvilka förut lefvat ofvan jord,
gräfva sig vid förpuppningen ned i jorden, såsom de flesta nattflyn samt en del
skymningsfjärilar och mätare. Andra, som före förpuppningen spinna en silkeshylsa (kokong), gräfva
antingen dessförinnan ned sig i jorden eller uppsöka något gömsle under stenar eller på
marken löst liggande växtaffall. Hit höra framförallt spinnarna. Andra slutligen, såsom de flesta
dagfjärilar och en del mätare, hänga sina puppor fritt på växter och andra föremål ett stycke
ofvan marken. Huru det tillgår vid deras förpuppning är lätt att få se, om man samtidigt
uppföder en mängd larver af samma kull t. ex. af nässelfjärilar (taf. 2, fig. 3) och kålfjärilar
(taf. 15, fig. 1), hvilka båda ju pläga vara de lättaste af alla att anskaffa. De representera
två olika förpuppningssätt hos dagfjärilarna. Först vilja vi iakttaga nässelfjärilarnes larver
och antaga, att vi uppfödt dem i en större glasburk, öfverbunden med glest tyll. I
förbigående må nämnas, att man bör sörja för renhållningen i larvburen, eljes uppstå lätt
sjukdomar. Af samma anledning bör man aldrig gifva larverna vått foder, d. v. s. af dagg eller regn
våta blad, och detta gäller icke blott i förevarande fall, utan är ett försiktighetsmått, som
alltid bör iakttagas vid larvers uppfödande. Att de, hälst dagligen, böra förses med friskt
foder faller af sig själft.
Larverna ha en längre tid krupit omkring i buren utan att äta, men då de ej finna någon
utgång, slå de sig sist till ro på väggarna eller i taket där de spinna fina trådar kors och tvärs,
så att ett slags väf på detta sätt uppstår. Sedan de därefter suttit stilla en tid på denna
vid underlaget starkt fästade väf, ser man dem släppa taget med framkroppen som sänkes
allt längre ned till dess larven hänger uteslutande fästad med analfötterna vid den nämnda
väfven. Är larven frisk, så hänger han dock ej med hufvudet rakt nedåt, utan kröker de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
