Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
snedstrecken ha mörkare, såsom Sphinx ligustri (taf. 22) och Acherontia atropos (taf. 21),
hvarvid de mörka strecken afbilda slagskuggan. Föga troligt förefaller det visserligen, att
ett sådant utseende som Aclierontia-larvens kan göra denna mindre i ögonen fallande på
potatisväxten. Men härvid är att märka att denna växt ej är hans ursprungliga näring, utan att
han i sitt egentliga hemland, Afrika, uppehåller sig på andra växter af samma familj, hos
hvilka just dessa gula och blå färger lära finnas på blommor och frukter samt delvis äfven
på blad och stjälkar. Det uppgifves också att larverna där sitta hela dagen på näringsväxterna,
medan de i Europa antagit vanan att äta blott i skymningen och på natten, men på dagen
gömma sig i jorden.
Vissa larver ha en färgteckning, som påtagligen ej kan afse att göra dem osynliga, utan
snarare att förskräcka en angripande fiende. Sådana äro larverna af Deilephila elpenor (taf. 24),
och porcellus (taf. 25), hvilka ha 2 ögonfläckar på 4:e och 5:e lederna. Barn och okunniga
personer tro dem vara verkliga ögon, och då larven, när han tror sig hotad, drager in
hufvudet och de främre lederna, så att just den 4:e blir starkt uppsväld, tyckas ögonen sitta
på ett stort hufvud. Till och med höns tveka att angripa. Smärre fåglar och ödlor torde
därför bli afskräckta. Weismann omtalar sig ha sett en sparf slå ned för att äta ur hönsens
matho, i hvilken W. lagt en sådan larv. Då han slog ner, kom han att vända ryggen åt
larven och märkte den ej. Men då han straxt efteråt vände sig om och fick se det
underliga djuret, flög han genast därifrån.
Förmodligen har Cerura-larvens (taf. 36) och Stauropus-larvens egendomliga hållning till
ändamål att afskräcka en angripande fiende. Båda ha vanan att, då de angripas, hotande
uppresa hufvud och bakkropp och få därigenom ett så vidunderligt utseende, att till och med
den som känner deras oskadlighet tvekar att vidröra dem. Den förre utskjuter därtill ur
bakändans högt upplyftade utskott långa och smala trådar, med hvilka han slänger hit och
dit. Redan förut har den förmodan uttalats, att dessa trådar kunna tjäna till att förjaga
parasitsteklar, liksom de utskott som Apollo- och Machaon-fjärilarnas larver utskjuta bakom
nacken.
Vissa Sphingider ha dimorfa larver, d. v. s. larverna uppträda i två helt olika dräkter.
Så t. ex. larven af den hos oss sällsynta Åkervindesvärmaren (Sphinx convolvuli), hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
