Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
sine sköldar märkte; dessa märken betecknade dock ej
olika slägter, utan buros för att skilja olika legioner.
De sköldar, på hvilka dessa märken funnos målade, voro
runda; de kallades g$arme i motsats till scuta, hvilka
voro rektangulära med en spets nedtill, och hvilka tjenat
till mönster för det kristna ridderskapets sköldar.
Från de offentliga torneringarna eller adliga
riddarspelen samt korstågen torde heraldiken hafva sin
egentliga upprinnelse; den först kända stora torneringen hölls
under kejsar Henrik Fågelfängarens tid i Magdeburg
år 935. Det är naturligt, att de ceremoniel, som
bestämde detaljerna vid Medeltidens torneringar, betydligt
skulle bidraga till regelbundenhet i de heraldiska
uttrycken. Man kan således anse, att våra förnämste nu
bruklige heraldiske termer härleda sig från denna tid.
Heraldiken blef nu en ordnad vetenskap, som icke af
en slump fick sina märken med deras flerfaldiga
sammansättningar och indelningar, utan det fans mästare i
denna konst — /erolderne — som efter vissa regler
bestämde dessa.
Desse herolder voro militäriske embetsmän, som
följde suveränerne eller stormästarne för riddarordnarne;
de kände i grunden den del af folkrätten, som ingick i
förhållandena mellan väpnade skaror eller enskilda
personer, de voro oantastliga i sitt embete och voro i sina
herrars namn naturlige skiljedomare i alla tvister, som
afgjordes med svärdet ädlingar emellan, och deras
skyldighet vid dylika tillfällen var öfvervakandet af, att alla
formaliteter strängt iakttogos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
