Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TT
på sådane sköldknektar äro: Erik Mikaelsson, som 1606
d. 25 Juli fick ett mandatsbref (formuläret tryckt i
Vervings konung Sigismunds och konung Karl 9:s
Historier), hvilken sedermera 1654 den 5 maj adlades med
namnet Sölfverarm och fick då till sköldemärke sitt förra
sköldknektevapen, men hans slägt introducerades ej på
Riddarhuset; samt Erik Jakobsson, hvars vapensköld
finnes i Bettna kyrka med ofvan stående vapen och
underskrift: Eric Jacobsson 1645. Ett försök gjordes äfven
af konung Gustaf Adolf, att genom sköldebref låta
införa ett slags bexgsadel; och finnes ännu i behåll ett
sådant bref af år 1621 d. 30 Januari för bergsmannen
Kristofer Olofsson till Nor, som då fick till vapen: »En
blå bergzman uthi ett gult fieldh medh sin brinnande
lampa på hufvudet, hafvandes i wenstra handen en hake
satt i berget och i högra handen en knöster i fullt slag
att drifva på haken och bryta i berget, ofwanopå en
lykt tornerhielm och på hielmen tu knöster med
guhlskafft i kors». Om detta vapen tilldelades endast honom
och hans afkomlingar, eller om meningen var, att det
skulle vara, liksom sköldknektarnas, gemensamt för hela
den blifvande bergsadeln, derom upplyser ej brefvet.
Äfven detta slags adel synes snart upphört, då ej mer
än detta enstaka fall är kändt.
Under tiden före Riddarhusets inrättning 1625 fans.
ej någon offentlig kontroll öfver adliga ätter och deras
sköldemärken, men tyckas de till dylika berättigade
sjelfva strängt vakat öfver, att missbruk ej skedde. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
