Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
vapen. Under senare delen af nämda århundrade blefvo
epitafier och antafflor allmännare, såsom k. Gustaf d. 1:s
vid 1702 års brand uppbrända antaflor, som voro 9 alnar
långa och 3 breda och upptogo hans 32 anvapen och
finnas afbildade i Peringskölds Monumenta Ullerakeriensia;
i Mecklenburg finnas ännu i behåll tvänne dylika,
uppgjorda år 1588 för hans dotter Elisabet; Klas
Kristerssons (Horn) antafla af år 1569, m. fl. Mot slutet af
samma århundrade börja /hufvudbaneren eller den
aflidnes — öfver qvinnor uppsattes ej sådana
eget vapen,
hvilket kallas så till skilnad från de ofta förekommande
anvapnen, att uppsättas i kyrkorna, ofta åtföljdt af den
aflidnes anor, hvilka voro målade på små brädlappar,
och som buros i liktåget på stänger, sjelfva
hufvudbaneret var vanligen måladt på trä, hjelmen och
löfverket af bleck och en inskrift med namn och dödsår på
en liten bleckplåt under vapnet. Sådana vapen finnas
ännu qvar på ett och annat ställe såsom i Skederö kyrka
i Roslagen öfver siste ättlingen af friherrarne till Vinäs
och Tärna Nils Birgersson (Grip), som dog 1592; här
finnas ock 16 små anvapen, målade på särskilde
brädlappar. I Sigtuna kyrka ses ett dyrbart monument
öfver Krister Gabrielsson (Oxenstierna), friherre till
Steninge, som ock dog 1592; hans hufvudbaner, jemte 32
anvapen liknande föregående, finnes äfven i behåll.
Hufvudbaner voro ännu sällsynta på 1500-talet, men
blefvo allmännare på 1600-talet och började i medlet af
detta århundrade förfärdigas med verklig konstnärlighet,
då vapnen skulpterades i början helt och hållet i trä,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
