Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
?5
hvaruti en fackla satt nedstucken,; dylika finnas ännu i
Sagu och Pojo kyrkor i Finland, ehuru vapnen å dem
äro svåra att urskilja; på en af dem ses Flemingska,
Tottska, Kurkska och Karuna ätternas vapen.
Alla de stora och dyrbara grafminnena i Upsala
domkyrka och många landskyrkor vitna, huru allmänt
bruket var att pryda dem med den aflidnes slägtvapen;
detta bruk urartade sedermera till den grad, att der ej
verkliga anor funnos, uppdiktades sådana, såsom för
kunglig rådet grefve Robert Lichton, då k. Karl d. 11:te
uppdrog åt kanslirådet Peringsköld att till hans
begrafning uppsätta 16 ånor, emedan man ej kunde utan för
stor kostnad få dem ifrån England.
Dessutom brukade man under denna tid allmänt
pryda med vapen byggnader, möbler, husgeråd, m. m.
Efter denna öfversigt af heraldikens utveckling i
Sverige återstår att nämna de få heraldiska arbeten, som
utkommit i Sverige. Den första vapenboken utgafs af
H. Keyser med titel »Sweriges Rijkes Ridderskaps och
Adels Wapenbook Hwaruti Alla Grefwars, Frijherrars och
samptlige Adelens Wapnar och Sköldemärken författas,
Stockholm 1650»; sedermera utgafs år 1734 en vapenbok
öfver de grefliga och friherrliga ätternas vapen, ritade af
C. L. von Schantz och skuren i trä. : Den. fortsattes af
D. G. Cedercrona, som år 1745 utgaf de adliga ätternas
vapen. ” Den följdes år 1764 af en dylik, stucken i
koppar och utgifven af P. Carlsköld, hvilken bok är
fortsatt till närvarande tid. Under utgifning är en vapenbok
i färgtryck, hvarutaf de grefl. och friherrl. ätternas vapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
