Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
das på mantlar, kronor, hattar o. s. v., men ej till
sköldfärg, hvartill den dock i senare tider nytjats.
I den äldre heraldiken brukades sällan naturfärger,
utan togs då i stället den närmast liggande heraldiske,
så målades hjortar och hundar svarte eller röde, lejon
med rödt eller guld, rosor högröda, menniskors
kroppsdelar röde eller af silfver, men dessa senare dock ofta
med naturfärg.
En allmän heraldisk regel är: att aldrig lägga färg
på färg eller metall på metall utan blott färg på metall
eller tvärtom. I den nyare heraldiken gör naturfärgen
undantag härifrån; så anbringas djur, träd, m. m. såväl
på metall som på färggrund. ;
Ibland ser man sköldens fält öfverdragna med en
arabeskartad teckning eller s. k. damaskering (scutum
ornatu damasceno distinetum, ecu damasquiné,
damaschirter Schild), fig. 37 h, hvilket endast är gjordt för
utseendets skull.
Då man ville beteckna ett vapens färger utan att
använda verklige sådane, så nytjades i äldre tider
dertill bokstäfver såsom r. för rödt, s. för svart, g. för guld
0. S. V., i senare tider har man i allmänhet begagnat
skraffering, d. v. s. antydt färgerne genom tätt invid
hvarandra i bestämd riktning anbragta streck eller
punkter, äfven kalladt blasonering, fastän detta ord äfven har
en mycket vidsträcktare betydelse, se nedan. Man har
ej funnit detta sätt begagnadt förr än omkring år 1500,
men det blef först långt senare allmänt. Ännu 150 år
senare nytjades stundom ofvan nämda beteckningssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
