Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 79 –
År 1876, då verldens olika nationer möttes i Philadelphia
för att täfla på industriens och konstens alla områden och pa
samma gång fira hundraårsminnet af Förenta Staternas
oafhängighet från Englands spira, uppstod i vår
generalkonferens tanken på huru storslaget det skulle vara, om alla kyrkor
och organisationer, som erkände metodismens lära och
principer, kunde återigen förenas till en enda stor samfundskropp.
Planen upptogs i England med stor välvilja, och en
ekumenisk eller allmän konferens, der metodismen i alla dess
skiftningar och nyanser voro representerade, sammanträdde i City
Road kapellet i London 1881. Fyra hundra delegater voro
närvarande. Biskop Simpson öppnade högtidligheterna,
med en gripande predikan; och diskussionerna, hvilka fördes
med stor talang, visade att metodisterna ännu äro ett hjerta
och en själ samt åsyfta med sin verksamhet ingenting annat
än menniskors frälsning. En liknande konferens hölls i
Philadelphia tio år senare 1891, och var äfven den en märkbar
succés. I sammanhang härmed må nämnas, att på senare tid
hafva försök blifvit gjorda att förena alla grenar af den
britiska metodismen, ehuru äfven denna sak har sina tvenne
sidor. Alla åstunda enhet i anda och sträfvanden, men då
man tager i betraktande den himmelsvida skilnad, som linnes
i afseende på kyrklig styrelse, vore det väl omöjligt att
inrätta en gemensam organisation. Men så mycket är
åtminstone vunnet, att afståndet minskats mellan troende af samma
slägt, och broderskapets anda blifvit betydligen stärkt. Det
troliga är också, att om organisk enhet någonsin skall
uppnås, måste de mindre grupperna först förena sina smärre
krafter.
Må det nu tillåtas oss att kasta en flyktig blick öfver
metodismens många missionsfält, hvilka gifva alla sanna
missionsvänner stor anledning till glädje. Vi omnämna då först
hvad wesleyanerna uträttat i den riktningen och vända oss
sedan till metodist episkopalkyrkans missioner.
Wesleyanerna i England hafva aldrig saknat
missionssinne, och huru skulle sådant vara tänkbart? Kristendom pa
allvar betingar utveckling både inåt och utåt. Metodistpre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
