- Project Runeberg -  Svenska metodismen i Amerika /
88

(1895) [MARC] Author: Nils Magnus Liljegren, Nils Olof Westergreen, Carl Gideon Wallenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 88 –

nya erfarenheter, icke alltid de ljusaste. Allt för ofta irra de
bort och förloras i ett oändtligt hvimmel af lefnadsomsorger
och främmande åskådningar. Ganska vanligt är det, att
ingen svensk metodistförsamling finnes å den plats, dit de ärnat
sig och efter hand slnta de sig till en annan kyrka eller till —
ingen. Fall och affall tima; att framhärda intill änden och
så vinna lifvets krona vare dock vår lösen nnder bön till
Herren.

Wesleyanerna räkna omkring 500,000 medlemmar eller
en half million i sina led, hvilket ju bildar en rätt
aktningsvärd armé, dock höjer sig talet ytterst sakta och långsamt.
Vi äro minst tio gånger så många och stå främst bland
protestantiska samfund af kristna. Man tror sig kunna räkna den
metodistiska befolkningen till åtminstone 25 millioner,
hvilket tål att tänka på. Skryt och sjelfberöm båtar föga och
passar icke dem som följa Lammets spår; men rätt skall ju
vara rätt, och då andra yfvas öfver sin gång och värdighet,
kunde antydda fakta bringa sinnet ur sin berusning till
nykterhet och reda. Yår framgång skulle ökas förunderligt
derest alla voro rätta metodister, "kristna på allvar."

* -k

Metodist Episkopalkyrkan i Amerika organiserades i
rät-tan tid för att värdigt möta de heliga kraf, som skäligt kunde
föreligga. Någon yttre mission hade ingen tanke på i
begynnelsen; men den inre syntes nästan oändlig och ofantlig.
Huru emellertid snart vissa vinkar eller skickelser ledde till
missionssällskapets organisation i New York den 5 april 1819,
det veta vi redan. Samma år, som ändtligen lyktade biskop
Asburys jordiska bana, hade en stackars neger blifvit ryckt
som "en brand ur elden" ; och denne John Steward begynte
missionera bland indianer med underlig inflytelse. Sällsamt
i sanning! En svart missionär till den röde mannen — en
Afrikas föraktade son med frälsningens budskap till de stolte
och reslige urinnebyggarne i nya verlden. Han talade och
sjöng, han grät och bad och naturens vilda söner af väpnades,
lyssnade, gladdes och trodde. Wyandots-missionen innebär

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmetiamer/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free