Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—Hl —
Redan två är innan Wrangel reste till Sv erge hade Filip Embury,
börjat predika metodismens läror i sitt eget hem i New York, och
kort derefter började kapten Webb samarbeta med honom. Genom
den senares nit och verksamhet utvidgades arbetsfältet
betydligt, församlingar bildades pä flera ställen i New Jersey, och
han utsträckte sina predikoturer ända till Wilmington i Delaware.
Georg Whitefield hade sjelf besökt Wilmington samtidigt samt der
vunnit stor anslutning. De svenska presterna i Delaware intogo i
allmänhet gent emot den nya rörelsen en fiendtlig hållning samt
sågo i densamma en farlig fiende emot ren lära och kyrklig
ordning. Ej heller förvånas man mycket deröfver, da man tänker pa,
att de store mästarne ofta efterföljdes af ett mindre begåfvadt
andligt falskmyntarskrå, som bland enfaldiga menniskor gjorde
briljanta affärer pä det nya namnets bekostnad. Till stor skada för
den påbörjade verksamheten var icke W hitefield, såsom vi i ett
föregående kapitel anmärkt, någon organisatör, som förstod att
planlägga och ordna för verksamhetens fortfarande bestånd, hvarför
ledningen af de unga flockarne ofta föll i händerna på personer med
bristande erfarenhet och förmåga, hvilka pä ett är skadade mera,
än på flera år kunde hjelpas. Wesley sjelf var så upptagen af
arbete i gamla England och hade sä stor brist på dugliga
predikanter för de mognade fälten, att han omöjligen kunde sända några
till Amerika.
Y Witting berättar i sin förtjenstfulla historik af Metodismen
i Sverge, att Dr. Wrangel hade under sin vistelse i Amerika,
såväl genom personlig kännedom af denna verksamhet som genom
läsningen af Wesleys skrifter, lärt känna metodisterna och han
tyckes hafva indruckit så mycket af deras anda, att han olikt så
många af sina presterliga bröder, hvilka förbannade och fördömde
dem, sökte på allt sätt att befrämja deras sak. Ja, han
intresserade sig så lifligt och verksamt för denna sak, att han i vår kyrkas
historia kallas "metodismens banbrytare i Filadelfia.1’ Och med
skäl bär han detta namn, dels på grund af den allvarliga, nitiska
verksamhet han bedref, dels ock för det hjertliga intresse, hvarmed
han åtog sig de unga metodistföreningarnes sak.
Behofvet att få erfarne och ordinerade predikanter att öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
