Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vette ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 Vet Vider
som vetter åt oster, den Side, som
vender mod Dst; fonstret vetter åt
gåtan.
Vette, -ar, m. s. Lockand, iioffednb.
2) s. Prickkummel, Somcerke, Poje,
Veken.
VetterliK, «^. Vetterlizen, «<iv. vit
terlig.
Vetfja, M. fl. s. Vattja.
Vettig, adj. forstandig, flog; som har
Levemaade.
Vettskap, s. Vetskap.
Vexel, M. st. s. Vaxel.
Vleka, v. n. I, svaje, vakle, guppe;
(ogre nieb Halen ; vicka omkull, hvcrl
ve overende, drf. Vickande, «. Vick
ning, -ar, f.
Vioke, -ar, m. en Ting, som svin-
ges.
Vicker, («plante) Vikker: Noi«
saHva.
Vickla, f. Veckla.
Victriol, m. Vitriol.
Vid, præp. ved.
Vid,- adj, -are, komp. -ast, superl.
vid.
Vida, «tiv. vidt; gå for vida, gaa for
vidt; så vida jag forstår, saavidt
jeg forstaar; så vida mojligt ar, for
sa.l vidt, saa fremt det er muligt;
vida storre (T. weit grosser) meget
stsrre.
Vidare, videre, endvidere.
Vidbranna, v. a. 2. 1. lade noget, som
koges, ved Forsømmelse, af at røre
deri, foeste sig ved Karret og derved
faa en brcendt ©mag, svide, f. E.
vidbrandt grot, sveden Grod , drf.
Vidbranna, /’. Vllllil-HNninK, f.
Vidd, -er, f. Vid.
Vid ding, s. NvitlinK.
Vide, re. Videtrad, *•. /,i. n. Vidjepil.
Glasvide, Markvie N. : Saiix myrtU
loides, Krypvide, Krypvie N.:
repens. Vide,- Vidjebuske, -ar, m.
*Ptlet>U|T. Vidjehack, -ar, m. Pilehcrk.
Vidjekorg, -ar, rø. Vidjekurv. Vid
jelof, s. pl. n. filelet)-.
Viderboende, adj. & m, ncermeste Be
boer.
VickkoM) v. a. I. vedfoje, vedlcegge,
hoslcrgge, brf. Vidfogning, -ar, ’/.
Villfa^t»., v. a. vedhefte. Vedfast
nln«-, -ar, f. Vedheftning.
Villel,, v. a. 1. übfcibe, brf. Vidgande,
n. Vi^KninL, -ar, f. Udvidelse.
Vidgå, v. a. 3. (-ssHr, -Klok, -gått,
-gangen) vedgaa, tilstaa. Vidgåen
de, n. Vedgaaelse (agnilio).
Vidgtira, s. GOra vid.
Vidhafta, v. a. 1. vedhefte, tlf. Vid
håftning, /.
Vidhanga, v. a. & 2. 1. vedfoje, ham
ge ved, eeb[)vi’nge, drf. Vidhangan
de, n. Vidliangning, /.
Vidhanglighet, /’. Vedhcrngenhed.
Vi«i!lli,NKBle, -n, n. Anhang.
Vidja, -or, /. Vidje, VidjegteN. Vid
jeband, s. pl. n. Vidjebaand.
Vidkomma, v. n. 3. (-kommer, -kom,
-kommit) vedkomme.
Vidkannas, v. d. 2. 1. kjendes ved,
vedkjende sig, vedgaa, drf. vldkan
nl>n<le, ti.
Vidlåda, v. n. 1. Ffce6e ved; hcrnge
ved (om Vane), drf. Vidlådande, n.
Vi^l!a<in!nK, f.
Vidloda, v. a. 2. /. lodde sammen,
ved, drf. Vidlodning, -ar, /.
Vidloftig, Vidlyftig, adj. vidtlsftig.
VidlOftighet, -er, f. Vidtloftighed ;
Biltta, sig i vidlyftighet, forvikle sig
i Übehageligheder.
Vidmakthålla, v. a. 3. (-haller, -holl,
-kKlIlt) vedligeholde, opretholde, un
derholde, drf. Vidmakthållande, n.
Vedligeholdelse, Opretholdelse.
Vidrig, adj. mobfat , modstridende;
übehagelig, üblid, slem, uheldig;
modbydelig, cekkel, vcemmeliq; i vi
drig han deise, i modsat Fald. Vi
drighet. -er, /’. Modstridighed, Übe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
