Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
ett motivval utan gränser. Bland andra egenskaper,
som dessa dikter ägde, var också en sällsynt: det
fanns behag, grace, skälmskhet, vad man vill kalla det.
Det gick ett par år och Hallström gav ut sin första
prosabok, berättelserna Vilsna fåglar (1894), följda
året efter av ännu en novellsamling Purpur och en
längre berättelse, En gammal historia. De båda sam-
lingarna vunno många vänner, den första bland rea-
listiska och den andra bland romantiska läsare, men
den sistnämnda tog hela allmänheten, kom omedelbart
ut i två nya upplagor och gjorde Hallström berömd.
Yngst bland 90-talets ledande svenska författare, har
han sedan 1895 utvecklat den kanske oförtrutnaste
skaparkraften och oavbrutet vidgat sitt vittra rike åt
alla håll. Såväl inom den lyriskt-episka dikten som
inom skådespelet har han gjort betydande insatser,
och novellen har i hans händer höjts över all föregå-
ende svensk alstring i denna form. När Hallström
1908 valdes in i Svenska akademin, kunde man spörja,
vilka hans vittra svenska anor äro. Vad representerar
han i denna institution, som i likhet med alla dylika
naturligtvis skall företräda sitt lands vittra traditio-
ner, det iolkenligt givna och förblivande bland olika
skolor, skiftande tycken och mångfaldiga konstarter?
Jag tror ej, att man kan förbinda honom med någon
tidigare vitter riktning, och jag vet ingen annan av
våra stora författare från nutiden, som i samma grad
saknar rot i vår äldre diktning. Själva den konstform,
som är hans yppersta uttrycksmedel, den korta be-
rättelsen, är mycket ny hos oss, och hans starkaste
intresse, det att undersöka själslivets inre schakt, hart
när lika nytt som härskande vitter egenskap. Ingen
av våra författare torde därför vara så barn av våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
