- Project Runeberg -  Svensk stats- och samhällskunskap: Lärobok för realskolan och högre folkskolor /
33

(1909) Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förvaltningen och rättskipningen. - 4. Rättsskipning.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rådstuvurätten, som består av borgmästare och rådmän.
På landet finnes en indelning i domsagor, bestående
av ett eller flera tingslag eller härad; i dessa dömer
häradsrätten, bestående av häradshövding och
häradsnämnd. Nämndemän väljas till ett antal av
12 inom kommunerna, och åtminstone 7 böra vara
tillstädes; det är numera en för Sverige
egendomlig institution, och nämnden kan, om den är
enhällig, överrösta domaren.

Är man missnöjd med underrättens dom, kan
man klaga hos en överrätt. Överrätterna, som
kallas hovrätter, äro tre, Svea hovrätt, Göta hovrätt och
hovrätten över Skåne och Blekinge. Domarne äro
president, hovrättsråd och assessorer. Från
hovrätten kan man slutligen vända sig till högsta
domstolen
uti Stockholm (se sid.] 10).

I många länder finns ett särskilt, juridiskt
bildat advokat- eller sakförarstånd, vars medlemmar
biträda de anklagade eller tvistande. I Sverige är
det ej föreskrivet för sakförare att hava förvärvat
juridisk bildning, men det har blivit allt vanligare,
att så är förhållandet.

För krigsmakten finnas särskilda domstolar,
krigsrätter och krigshovrätt. I sista hand dömer
högsta domstolen. j

Domstolarna, såsom över- och underordnade
varandra, bruka kallas instanser. Man talar om
första, andra och tredje eller högsta instans.

I många länder är juryinrättningen införd.
Den moderna juryn härstammar närmast från
England, och ordet betyder edsvurne. Jurymännen
behöva icke vara juridiskt bildade. De utses bland
allmänheten och användas huvudsakligen vid
brottmål, varvid de, sedan en domare utrett saken, uttala

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:15:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svstsaku/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free