Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hedvig Eleonora kyrka, grundlagd redan 1658, först 1730
med allvar började byggas och 1737 invigdes i det fkick
hon ända till år 1865 hade, d. v. f. utan torn; famt
att Jakobs kyrka genom åskeld 1723 mifle fina torn,
hvilka dock ånyo uppfördes och 1739 invigdes. Andra
ftörre byggnadsföretag vid kyrkorna voro Storkyrkans
fullkomliga förbotning och ändring, fom under
fladsarki-tekten Carlbergs ledning företogs åren 1736—43, och
hvarigenom den erhållit fitt nuvarande, ingalunda
tilltalande (kick, famt fortfättandet af karolinfka grafkoret vid
Riddarholmskyrkan, hvilket,, påbörjadt 1686, ej åter
be-gynte påtänkas förr än 1738. Att många enfkilda hus
under det ifrågavarande tidfkiftet uppfördes, behöfva vi
knappt nämna. Meft bebyggdes Skeppsbrotrakten och
malmarne.
Afven åtfkilliga allmännyttiga anläggningar och
inrättningar gjordes under denna tid, då Stockholms flads
ftyrelfe leddes af öfverflåthållame Gujiaf Adam Taube
(1715—32), Mick. Tömfiycht (1732—38) och Rutger Fuchs,
den man, fom 1719 räddade fladen från att uppbrännas
af rysfarne. Så började man 1733 i mars med
»sten-bryggan» vid Skeppsbron, en trakt, fom jufl under denna
tid uppblomftrade i följd af den ftigande handeln, anlade
1738 om ny bro mellan Riddarholmen och fladen,
hvilken på begge fidor var förfedd med lyktor och bänkar,
en den tiden ny beqvämlighet, och egde beflånd ända
till 1784, ’då den 1867 rifna flenbron fullbordades, famt
vidare 1739 en bro öfver Träfket vid dåvarande
Packartorget, der faledes ännu ett vattendrag gick fram. 1734
planterades en allé vid Skeppsbron, den enda
trädbevuxna promenadplats man egde i fjelfva fladen; på norr
hade man den präktiga Kungsträgården och kongl.
Humlegården. Gatorna i fladens förnämfla delar voro
länge-fedan flenlagda; hufen började man 1729 förfe med
nummer, hvarvid man utgick från gamla rådhufet (der nu
Börfen flår).
I anfeende till de täta och fvåra eldsvådor, fom
hem-fökte i fynnerhet malmarne, inrättades famma år
brandvakten, hvilken den 2 juli 1729 kl. 10 om aftonen
började fin kretsgång och utgjorde förfla begynnelfen till
vår polis. Dessa gubbar väckte mycken uppmärkfamhet
hos refande. En ladan ger 1736 följande befkrifning på
dem: »Alla dagar från kl. 10 om aftonen går ett antal
karlar omkring på gatorna, utropande eller fnarare fjun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
