- Project Runeberg -  Svenska studier /
16

(1869) [MARC] Author: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Oir\ der\ nyare folkvisai\ ocl\
folkmusiken i Sverige.

DET är nu ett halft fekel fedan det’ bildade Europas
uppmärkfamhet föll på de rika, ja, outtömliga
(katter, som folket i alla defs länder famlat ur diktens och
tonernas verld, och äfven vårt fädernesland ftällde fig i
ett af de främfta rummen bland dé folkvisupptecknande
nationerna; det var genom Geijers och Afzelii Svenfkä
folkvifor. Sedan den tiden ha många nya och vigtiga
bidrag till denna naturpoefis bevarande lemnats. Medan
de äldre famlarne meft fyffelfatte fig med de fornåldriga
riddar- och kämpa-viforna, ha de fenare, namneligen den
högt fortjente Richard Dybeck, från alla landsändar
infamlat betydande (kördar af den dikt och mufik, fom
ännu med frifkt lif lefver bland folket, och fom fåledes
är ett uttryck af defs nuvarande tillftånd och
lifsåfkåd-ning öfverallt, der ej en nyare bildning med fina i
början förftörande verkningar hunnit upplöfa det gamla,
utan att ännu ha kunnat fätta något egendomligt nytt i
ftället. Det är om deffa nyare, hittills mindre påaktade
folkdiktningar vi ämna yttra några ord, företrädesvis för
att af dem framlägga en indelning och karakteriftik.

Hvad fom förft faller i ögonen, när man tager den
nyafte fvenfka folkvifan i betraktande, är defs rent
lyri-(ka hållning, hvilken bildar en beftämd mötfats till de
fornfvenfka fångernas utpräglade epik. Detta allmänna
kännetecken är få fäkert, att man fkall igenkänna äfven
den meft förderfvade tradition af en åldrig riddarvifa juft
på defs epifka, objektiva ton, medan den nyare dikten,
äfven då den någon gång fyffelfätter fig med epifka
ämnen, alltid i behandlingen inlägger ett lyrifkt element,
om ej annorlunda, åtminftone genom en modernt
känflo-full ftämning, fom är fullkomligt främmande för den äkta
medeltidsvifan. En annan nyare beftåndsdel, fom till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:15:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svstudier/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free