Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en kedja, hvars flutpunkt hålles af en bakerft framtittande
djefvul, medan mellan dem ftår en dödfkalle, klädd i
fontange, fom genomfråtts af mafkar. Under låfas orden:
Spcgcll af all fåfe?igelighet. Denna teckning förklaras
fedan vidlyftigt i arbetet, hvars fanatifka utbrott och brift
pä hållbar bevisning måtte hos den högre focieteten väckt
lika mycket löje fom harm. Man kan fluta dertill af den
motfkrift fom året derpå (1691) utgafs, och hvilken
härleder fig från denna krets. Den utkom i Hamburg,
förmodligen för att undgå cenfur, och heter: Kort och
enfaldigt genfvar emot den nya fontangeförföljarens under
ett namn af Emejl Gottlieb nyligen utgifne of örfvarlige
pafqvill och fmädefkrift; hvilket fvar, allenajl uti några
få rader bejlående, ifrån det grekijke fpråket uppå fvenfka
öfverfattdem åflundandom öfverantvardas af THEOPHILO
Missycophante.
Denna ftridsfkrifts egenlkap af fvenfkt original är
fullt fäker, och fom defs författare namnges af flere
fam-tida dåvarande lagmannen i Uppland, fedan
landshöfdin-gen i Stora Kopparbergs län, Nils Gripenhielm (f 1706),
en för färdeles grundliga ftudier känd och för fin
Ikick-lighet högt uppburen man. Hans i en fkämtfam ton
hållna, ofta verkligen qvicka och dräpande genmäle
på »fontangeförföljarens» fatfer är något af det bäfta,
profalitteraturen från denna tid kan uppvifa; och då
dertill kommer den funda uppfattning af lifvets frågor fom
utmärker hela hans framftällning, torde våra läfare ej
upptaga illa, om vi genom en kortfattad redogörelfe för
»Theophili» polemik mot »Gottlieb» föka gifva ett
begrepp om 1600-talets ftil och de då rådande åfigterna i
fråga om . moder och feder.
Gottlieb i fin hufvudfkrift, likafom Theophilus i fitt
fvar, delar ämnet enligt titelns lydelfe’ i tvänne
afdelnin-gar, af hvilka den förfta handlar om fontangen och den
andra om de »blotta bröften». I den förra famlar
Gottlieb de meft hårdragna och befängda bevis för fontangens
okriftlighet, fåfänglighet, dåraktighet och fkadlighet, allt
under anförande af ganflea roliga och egendomligt fattade
berättelfer och anekdoter ur bibel, hiftoria, natur- och
men-nifkolif, af fyner, djefvulsuppenbarelfer m. m. Sedan han
begynt med en bombaftifk befkrifning och utläggning af
fin- titelgravyr, omtalar han ftrax derpå, hur »Abfalon,
den olydige fjälen, hade bekommit af den gunftige
himmelen en präktig ftatur och upprätt hufvud; men då han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
