Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som bekant, är Adalriks och Giöthildas äfventyr*
den förfta egentliga roman, vår litteratur kan uppvifa.
Redan häri ligger till en del förklaringen på den ftora
lycka, den gjorde hos fin famtid, och det intrefle,
författaren fjelf tillvann Cg. Men de härtill bidragande
or-fakerna voro flere. En bland de ej minft vigtiga torde
varit den, att nationen, hvars fmak för romanen vaknat,
med en viss stolthet fann, »huru vårt Tungomål kan i
ftället för lån af andras ord och talefätt föreftälla
hvarje-, handa händelfer med den renhet och behaglighet, hvarom
de öfrige Europæifke med hvarannan täfla om
företrädet», fäfom cenfor librorum Gustaf Benzelstierna
yttrar i fitt utlåtande om boken. Dertill kom, att
författaren med riktig blick valt ett fornnordifkt ämne och
dermed fattes i tillfälle att i vifs mån tillgodogöra fig den
forna gudalärans och fagornas rika fkatter, dä ej
länge-fedan upptäckta och med hänförelfe bragta i dagen af
den äldfta antiqvarifka fkplan i vårt land. Att han
härvid ofta tagit rnifte och mer än lofligt moderniferat både
hjeltar och feder, bör ej läggas honom allt för mycket
till laft. Hans famtid ägde ej våra ftränga begrepp om
hiftorifk noggrannhet och trohet i dikten, lika litet fom
vår vida ftörre kännedom om forntiden. Men förft och
fift var det den rena, fedliga ftämningen och den
glän-fande ftilen, fom hänförde bokens läfare. Med full
fan-ning kan författaren i fitt företal förklara: »Intet gift
framräckes här uti gyldene fkålar. Nei. I denna
Luftgård vancka ofkyldiga Nöijen. Utan fahra må man här
räcka ut Handen och bryta fig Blomfter, ty inga giftiga
Ormar ligga här under Bladen.» Man märker öfverallt
en för mennifkors lycka och fedlighet varm fjäl, ett finne,
öppet för naturens fkönhet, och en fantafi, för ren att
ens vidlådas af någon fläck. Och fpråket har med Adal-
* Del. i. Sthm 1742, 43. Del. 2. Derfl. 1744. — Innehåll och
regijler. Derfl. 1745. 4:0. — Andra uplagan med förbättring. Wä-
(lerås 1786. 8:0. — (öfverfatt på tyfka). 77/. I—4. Wismar u. Leipzig
1750—52. 8:0. — Zweite (Titel-)Auflage. B. 1, 2. Roftock u. Wis-
mar 1759. 8:0. — Vi anmärka här en gång för alla, att uppgifterna
om upplagor m. m. äro hemtade från exemplaren eller, ehuru blott i
nödfall, från tillförlitliga källor. För kännedomen om de anonyma
fkrif-ternas författare har efterveriden att tacka lagman Jonas Apf.lblad, fom
i fin handfkrift Anonymi et pfeudonytni Sveda: (å Uppf. Akad. Bibi.)
med mycken- omforg antecknat allt hithörande. När vid de biografifka
uppgifterna ingen färfkild källa finnes nämnd, återfinnas de i allmänt
kända och lätt tillgängliga famlingsverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
