Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ftadnade federmera fom franfk refident i Stockholm till
fm död. Att han för öfrigt varit en föga känd perfon,
kan man fluta deraf, att han genom ’mifstag kallas än
LA PlQUIÉRE (ZOLLMANN), än LA PlGNIÉRE (WARMHOLTZ).
Gifsningen om honom finnes blott i Mcmoires de
Tré-voux, 1716, fept. n-.o 2 (och efter dem i JLcipziger Neue
Zcitungen von Gelehrtcn Sachen, 1717) famt i företalet
till V. På förra ftället flutes af den vackra ftilen, att
författaren varit fransman, och man vågar den förmodan,
att han medföljt Feuquiéres till Sverige; något namn
uppges ännu ej. Det enda fkälet för antagandet, den
prydliga franfkan, förfaller fullkomligt genom hvad förut
upplyfts om förhållandet med II, påtagligen den enda
upplaga, Mémoircs äfvetat. ZOLLMANN åter lär uppge
namnet och föker i öfrigt ftödja påftäendet pä andra
grunder. Han fann fig likväl federmera föranledd att ändra
tankar i detta hänfeende, efter hvad Keyssler (a. ft.)
upplyfer. Ty, fäger denne, »obgleich derjenige, von
wel-chem Herr Zollmann diefe Nachricht erhalten, lange Zeit
in Schweden gelebet, und vorgab, fich genau nach diefer
Sache erkundiget zu haben, fo verficherte mich dennoch
Herr Zollmann vor etlichen Jahren miindlich, dafs das
Zeugnis folcher Perfon nicht ohne alle Ausnahme fey,
und er alfo felbft der Meinung nicht fey, vieles darauf
zu bauen, wo die geringfte Muthmaffung dagegen zu
ftreiten fcheinen wtirde». Nu lär väl ej kunna nekas, att
till och med ganfka ftarka fkäl tala mot ett dylikt
antagande, bland annat flere fadana, hemtade af fjelfva
fkriftens innehåll, hvilka redan KEYSSLER
uppmärkfam-mat. »Es kommen aber», fäger han, »verfchiedene
Stellen in den Anecdotes vor, welche wider die gemeine
Vor-urtheile der Papiften in Anfehung der Geiftlichen Gewalt
und Giiter lauffen*. Uber diefes ift nicht zu vermuthen,
defs ein Fremder, dem die Beyhiilffe der Teutfchen und
Schwedifchen Sprache gemangelt, die arcana eines
Nor-difchen Reichs fo genau eingefehen und die Hiftorie von
Schweden fo grtindlich erlernet haben folte, dafs er viele
dahin gehörige Umftände, als gantz bekante Sachen nur
mit wenigen beriihret**, anftatt dafs ein Franzofe, der
ohne Zweifel vor feine Lands-Leute gefchrieben hätte,
Urfache und Gelegenheit genug gehabt haben wtirde,
* Man läfe t. ex. f. n, 12.
** T. ex. f. 21 om liturgien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
