Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
interpolatam, Benedictionem tamen Chrijlianam emittere
videri vult. Prorfus uti reliqua fanaticorum natio tum,
curn maxime delirat, facro inftinctu fefe agitari clamat.»
o. f. v. Ockfå fager en tyfk lärd", med fynbart
välbehag till hans fkriffatt: »Diefe ungemeine Gefchicklichkeit
feiner Satyrrfchen Feder, welche zugleich cum fummo
judicio gefiihret wird, können auch feine gröften Feinde
nicht gnugfam admirirtn, ja fie haben erfahren muffen,
dafe ihnen das innerfte ihrer Seelen fo empfindlich
da-durch ift geriihret worden, dafs Galle und Leber
gleich-fam aus dem Leibe fpringen mögen.» Vifferligen bör
dock till PuFENDORFFS urfäkt anföras, att hans
angripare betedde fig lika fkymfligt mot honom, och att
dylikt ftridsfätt i lärda tvifter då för tiden var mer
allmänt än nu.
Hvad farfkildt beträffar den ovilja mot 1680 års
ftats-förändring och defs upphofsmän, fom oförtäckt framlyfer
ur Anecdotes, fa kunna äfven för den förklaringsgrunder
uppgifvas, utan att man behöfver antaga någon affigtlig
förfalfkning af utgifvaren. Man vet, att PUFENDORFF
lemnade Sverige i följd af mifsnöje * **, om än hemlängtan,
fafom andre menat, i någon mån bidrog dertill.
Orfa-kerna till hans mifsbelåtenhet ligga ej långt borta.
För-faringsfättet mot den af honom högt aktade brödren,
ehuru grundadt på goda fkäl, måfte ftöta den känslige
mannen, fom i mycket tänkte lika med honom. Vidare
är det tämligen klart, att den fnillrike och frifinnade
ftats-rättsläraren ej kunde med likgiltighet betrakta det
envälde, fom åtminftone i formen utmärkte det nya
ftats-fkicket. Säkert förutfag han, hvilka följder detta envälde,
lagdt i andra händer än Carl XI:s, kunde medföra; och
Sverige fick jemnväl inom kort erfara dem i rikt mått.
För honom, med hans fordran på jemnvigt inom ftaten,
måfte en af folket infkränkt, men likväl ftark
konunga-magt fynas vida önfkvärdare; och det må förlåtas
honom, om han under dåtidens förhållanden anfåg en
dylik begränsning möjlig endaft genom den mägtiga adeln
och dess urval, rådet. Det är efter detta lätt att infe,
hvarför hans tänkefätt om fakernas nya ftällning ej kunde
. vara det fördelaktigafte, och hvarför hans ovilja företrä-
* Zschackwiz i företalet till fin ofvan nämnda öfverfättning, b 2
recto.
** Se Riddermarcks yttrande härofvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
