Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dantag för elfva år, 0fver 100 men under 200, allt intill
1674. Från denna tidpunkt ända till midten af följande
århundrade höll fig antalet i allmänhet till mellan 200
och 300. Endaft 12 år under hela denna tid var det
under 200, endaft 10 år öfver 300. De flefta af desfa
fenare falla inom frihetstiden: la år 1729(304), 1731 (301),
1733 (330), 1734 (318), 1738 (330), 1744 (318), 1748(319)
o. f. v. Sedan midten af 1700-talet gick antalet
inlkrif-ne upp med jättefteg, la att redan elfva år fenare (1761)
de närvarande ftudenterne under vårterminen utgjorde
773. Läggas härtill de inom två år frånvarande (587)
far man den anfenliga fumman af 1360 ftudenter. För
närmare kännedom om deffe äro följande uppgifter af
intreffe. Till teologifka fakulteten hörde 421, till
juri-dilka 77, till medicinlka 61, till filofofifka 286, 245
ftu-derade för civilexamina, 25 för den militära banan; 345
hade obekanta fyften. Af de närvarande 773 åto 432
vid eget bord, 341 på matftällen; under fommaren
qvar-ftannade 165. Samtliga ftuderande voro fördelade pä 21
nationer, hvartill kommo »utom nation varande
adelsmän». Af nationerna var den Veftmanno-Dalecarlilka
talrikaft, räknande 208 medlemmar. Dernäft kommo
öft- och veftgo’tar famt fmåländingar, hvarje med. mer
än 100 medlemmar, ftockholmarne med 95 o. f. v.
Öfter-bottningar och fkåningar räknade hvardera 7 deltagare
— fåledes blott förfvinnande kotterier! Nuvarande
Upplands nation var ännu delad i tre, Upplands, Roslags och
Fjerdhundra; Geftrike och Helfinge nation utgjorde tvä
fkilda, och öfrige norrländfke ftuderande tre nationer*.
Hur lefde nu deffe ftudenter? Ja, fvaret på den
frågan blefve, helt enkelt, en hiftorik öfver ftudentlifvet,
ett företag af la der en fem, åttå års förftudier. Således,
derpå kunna vi nu ej fvara. Men ett par fmå autentika
bidrag till denna hiftorik kunna vi denna gång lemna.
Båda hålla fig kring famma tidpunkt, förra hälften af
1700-talet.
Refan till Uppfala och uppehållet der gick minfann
ej la ledigt för fig då fom i våra dagar. Nu för tiden
behpfver man bara en något la när förfedd portemonnä,
fedan går allt fom en dans. Men hvad tror läfaren att
* Liknande uppgifter för åren 1768—77 förekomma i prof.
LÅST-BOMS rektorsprogram 1777, och äfven för följande tiden intill
katalogernas utgifvande kunna ur famma källor uppgifter erhållas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
