- Project Runeberg -  Svenska studier /
216

(1869) [MARC] Author: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han dock med få mycket ftörre utmärkelfe: ty han
innehade förfta hedersrummet vid detta års promotion.
Under dåvarande förhållanden, fom ej tilläto flere än två
docenter i filofofien, anfåg han rådligaft att egna fig åt
de teologifka ftudierna. Detta gjorde han ock under
de näftföljande åren, tills den ena docentplatfen 1827
blef ledig, då han disputerade för denna och i början af
följande året utnämndes till docent i praktifk filofofi. I
fådan egenfkap var han den verkfammafte och meft
anlitade af univerfitetets yngre lärare, och detta fortfor till
1833, då han förordnades till arffurftarnes lärare och
få-ledes flyttade till Stockholm. Utnämnd till adjunkt i fitt
ämne i maj 1837, återvände han följande höft till Upfala
och blef 1838 hugnad med profeffors namn, heder och
värdighet. Efter fin forne lärare Grubbe, då blifven
ftats-råd, förordnades han att beftrida profeffionen i praktifk
filofofi och utnämndes flutligen i början af 1842 till
ordinarie innehafvare af detta ämbete. Såfom fådan
verkade han, ehuru ftändigt kämpande med en fvag helfa,
temligen oafbrutet till våren 1863, då han erhöll begärdt
, affked och blef profelTor emeritus. Bland de få yttre
ut-märkelfer, fom tillfallit honom, nämna vi blott, att han
år 1853 blef R. N. O..

I deffå data ligger egentligen ingenting märkvärdigt
eller förvånande; detta lif, fådant det i det yttre
geftal-tat fig, utgör blott en belysning af den gamla fatfen,
att de rika anlagen och den fafta viljan förmå bryta
fig väg, trots brift och andra fvårigheter. Men vid
namnet Boftröm knyta fig andra idéer än blotta
tanken på den yttre perfonligheten; man minnes dervid
näftan ovilkorligt »Boftrömfka fyftemet» och
»Boftrömia-nerne».

Ty profeffor Boftröm — och detta är, fåfom hans
nyfs anförda ord antydt, hans egentliga märkvärdighet
— har uppftält ett fjelfftändigt filofofifkt fyftem, det
förfta riktigt inhemfka vi fvenfkar haft; och detta fyftem,
hvilket han fåfom föreläfare tolkat under lång tid, har
vunnit fådant inflytande och fådan genklang hos den
ungdom, han handledt, att man verkligen för närvarande
kan tala om en boftrömfk fkola i filofofien inom vårt
land. Antydningsvis vilja vi nämna, att det betraktar
fig fjelf fom fträngt idealiflijkt och rationellt, och att defs
metafyfifka del ftår i ftark oppofition mot det närmaft
före Boftröm rådande hegelfka fyftemet. Hvad fom till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:15:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svstudier/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free