Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ska uppfattningen af bypochondriens och hysteriens inre
grund, öfvertygelsen otn det andligas öfvervigt och po*
sitiva betydelse vara bestämdare uttryckt. Denna de
nyssnämnda sjukdomarnes inre grund består nämligen uti
dta%ia spirituum, och denna ataxi har sin tillfälliga
anledning väl någon gång uti häftiga kroppsrörelser, inen
vida oftare uti sinnesrörelser *). Men den härrör icke
ifrån någon förändring i sjelfva reproductionsprocessen
eller, såsom Sydenham uttrycker sig, i blodets och
de öfriga vätskornas beskaffenhet. Deremot åstadkom
densamma sjelf en sådan förändring. Icke blott blifva i
följd af ataxien de vätskor, som afsöadras ifrån magen,
tarmkanalen, lefvern, njurarne och huden betydligt
afvi-kande, både till mängd och beskaffenhet, utan sjelfva
den inre förändring af blodet, som motsvarar den
verkliga dyskrasiens begrepp, uppkommer af ataxien då den
är häftigare eller längre tid fortfar. Ataxia spirituum
eller, såsom vi nu för tiden vanligen kalla den,
erethis-men eller irritationen, härrör således, enligt
Syden-ham, icke ifrån dyskrasi eller något annat kroppens
materiella lidande, utan tvärtom är detta i många fall följd
af den förra. Men icke allenast allmän dyskrasi kan på
detta sätt uppkomma, utan, såsom ytterligare följd deraf,
äfven secundära topiska degenerationer, och, då man efter
döden träffar dessa, äro de således att betrakta, icke
såsom den dynamiska sjukdomens orsaker, utan såsom
dess följd **).
Cansss bujus morbi procatarcticæ vel sunt vebementiores
corpo-ris motus vel eliam inulto sæpius violenta animi commotio, a
repen-tino aliquo, sive iræ, sive doloris, sive etiam timoris, et similium
patbematum insultu. S. G. p. 599.
**) Satis itaque jam constnt, opinor, omnem bunc morbum ad
spiritus animales non rite dispositos referri debrre; nec a semine aut
sangvinc menstruo corruptis et halitus malignos in partes adfeetas
ele-vantiluis, produci; nec a succoruin nescio qua perversa depravatione
sive etiam bumorum acrium eongestione, ut alii volunt, sed ab iis,
quas modo adsignavimus, caussis. — — — — — — — __
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
