Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de voro, ehuru mor elbr mindre allmänt grasscrande, dock
temligen lindriga och visade sig blotf under soinnirna.
Constitntionen 1665 och IC66, har benämningen
pestilentia/is. Vin.ern 1664 — 65 var torr och yHer-
ligt kali. Efter det under vårens forsla början, topiska
inflammationer, såsom plejiritis, peripneumonia,
angina, o. s. v. varit mer än vanligt gängse, vis ide sig
redan i slutet af mars en elakartad eller pestilentialisk
feber, hvilken sedermera i slutet af maj efterträddes af den
verkliga pesten. Denna tubredde sig sedermera med
dagligen tillvexande häftighet till dess den vid
liostdagjem-ningen uppnådde sin culmination, hvarefter den
småningom aftog, så att efter vinterköldens början endast
sporadiska, relativt lindriga fall visade sig och om våren
1666 den verkliga pesten alldeles försvann. Då den
var i sin höjd, blefvo under en vecka 8000 personer
inom London deraf bortryckte*). Under året 1666,
fortfor såsom en fortsättning af pestens välde öfver
con-stitutionen, ehuru icke lika allmänt utbredd som pesten
sjelf, en pestilentialisk feber, som räckte till våren 1667.
Under pestens grassntion voro, såsom vanligt, inga
andra sjukdomar synliga, utan, den förfärliga contagionen
sjelf oberäknad, var helsotil|ståndet ovanligt friskt. De
*) Vanligen antager man mortaliteten uti Henna pestgrassation,
den sista, som hemsökt London, hafva uppgått till 100,000, och
Syden ha ms uppgift tyckes bekräfta ett så högt belopp. Det liar i
alla tider varit ett ej blott svårt, utan nära omöjligt ploblem att
bestämd! uppgitva Londons befolkning, och bvad den utgjorde i Carl
ll:s tid kan väl blott gissas.’ Ma i Iland, hvars llistory of London
utkom 1730, uppgifver enligt B ii s c h i n g folkmängden då till 723,903.
Om denna bestämning, som åtminstone bar noggrannhetens yttre
skepnad , får gälla, kan man väl, då man tager i beräkning Londons
hastiga och starka tillvext ända ifrån slutet af I7:dc seklet, svårligen
skatta folkmängden vid pestgrassationens period till mer än 400,000. I
sådant fall skulle pesten hafva bortröfvat fjerdedelen af iiinevånarena.
Dock uppgifver Morton dödligheten till ej uicr än något öfver 40,000.
De morbis acutis etc. p. 160. ,,
r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
