Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Michelagniolo Buonarotti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
BUONAROTTI.
fadrens hjälp kunde fortsätta sina studier efter sitt eget hufvud. Hans sträfvande gick ut på att
blifva bildhuggare. Af några stenhuggare, med hvilka han gjorde bekantskap, fick han de
nödvändiga materialierna och öfvade sig på egen hand, så godt han kunde, både i att modellera och
hugga i sten, studerade dessutom ifrigt anatomi och tecknade för öfrigt tillsammans med åtskilliga
talangfulla unga konstnärer, som understöddes af Lorenzo, samt umgicks i Mediceernas hus med
dåtidens förnämsta florentinska konstnärer. Han gick framåt i kunskaper och bildning, och snart
hade han hunnit så långt, att han kunde utföra större skulpturarbeten, hvilka strax vunno
allmänt bifall.
Efter Lorenzos död 1492 blef hans son Piero Michelagniolos beskyddare, och då Piero
störtades vid en politisk omhvälfning 1495 och hans kusin Lorenzo blef republikens öfverhufvud, kom
Michelagniolo att stå i icke mindre gunst hos denne. Medan oroligheterna varade, hade Michelagniolo
en tid bortåt uppehållit sig i Bologna; sedan han återvändt till Florens, fulländade han här ett förut
påbörjadt arbete, en staty föreställande Amor. Lorenzo Medici, som icke blott var republikens
styresman men tillika var en förslagen köpman, rådde konstnären att gifva den nya statyen utseende af
ett antikt arbete, som länge legat i jorden, och därpå sälja det i Rom, hvarest man var mycket
begärlig efter antika bildhuggerier. Michelagniolo följde rådet. En viss Baldassara antogs till
kommissionär i Rom, Statyen såldes till kardinal San Giorgio och till konstnären utbetaltes i Florens 30
dukater, hvilket han ansåg för en någorlunda skälig betalning. Det dröjde dock icke länge, förr än
kardinalen fick nys om statyens moderna ursprung; han härmades öfver att hafva blifvit narrad och
gaf en af sina adelsmän i uppdrag att fullständigt utforska hemligheten. Adelsmannen reste till
Florens, där han lagade, att det blef bekant bland konstnärerna, hurusom kardinalen hade köpt en
antik Amor för en mycket betydlig summa; sjelf förhöll han sig för öfrigt stilla. Ryktet kom också
för Michelagniolos öron; det, som han erhållit för statyen, kunde långt ifrån kallas betydligt; han
fattade derför misstanke till Baldassaras ärlighet, och nu var det han, som önskade närmare
underrättelse. Han vände sig derför till adelsmannen, och det kom till en ömsesidig förklaring.
Konstnären fick då veta, att kardinalen betalt Baldassara icke mindre än 200 dukater för statyen;
kom-missionären hade dragit både köparen och säljaren vid näsan. — Vid detta tillfälle hörde Michelagniolo
emellertid, att i Rom var ett vidsträcktare fält öppet för arbete och förtjänst än i Florens, som den
tiden var hemsökt af politiska or*iigheter, och dels därför, dels förmodligen också för att tilltvinga
sig en del af Baldassaras byte, for han i Juni 1496 till Rom.
Här stannade han i fyra år. Bland de arbeten, som han utförde under denna period, är det
berömdaste en marmorgrupp föreställande den döde Kristus i Madonnans sköte, ’"La Pietir, som
italienarne kalla den, och hvilken nu har sin plats i Peterskyrkan. År 1500 for han tillbaka till Florens,
och här framstod nu bland annat åter ett af hans mest betydande arbeten, den kolossala
marmorbilden af David med slungan, hvilken uppstäldes vid ingången till regeringspalatset, där den ännu
står. I motsats till det förfaringssätt, som nutidens bildhuggare bruka, bestod hela hans förarbete
till denna staty i en helt liten vaxmodell, och utan det minsta främmande biträde högg han sjelf
den väldiga figuren ur det kolossala stenblocket.
Leonardo da Vinci, som vid denna tid vistades i Florens, hade fått i uppdrag att dekorera
den ena väggen i den stora rådsalen i regeringspalatset med en kolossal målning, hvartill han redan
hade kartongen färdig, och nu blef Michelagniolo den, åt hvilken man uppdrog att utföra en lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
