Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teosofien såsom kulturfaktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
efter någon gemensam plan; de äga likasom en dunkel aning
om sin innersta solidaritet men hafva ingen uppfattning därafi
Jag tror, att teosofien ej blott på läppen äger detta för-
lösande ord: solidaritetstanken, utan att hon jämväl mäktar
klargöra denna tanke till åskådlig verklighet för en hvar, som
aktar värdt att offra någon del af sin varelse, sin uppmärk-
samhet, sitt intresse och sina krafter på denna idés förverk-
ligande. Jag väntar ingalunda, att utom Teosofiska Samfundet
stående individer skola upptaga mitt påstående mer än som en
hypotes, den de kunna pröfva, om de hafva lust; men jag för-
modar, att hvarje teosof ej allenast skall fatta, hvad jag redan
i det föregående sagt om teosofien såsom det allmänna broder-
skapets enda fullt användbara grundval, utan tillika följa mig
än längre och inse, att teosofiens solidaritetstanke är ännu vid-
sträcktare; att ej blott människorna äro hröder, utan äfven att
tidens stora rörelser äga en inhördes solidarisk gemenskap, en
enhetlig grund, ett intimt heroende af hvarandra, ett gemensamt
syfte. En klar uppfattning häraf varder ej blott en teoretisk
triumf för den spanande människotanken utan skall i lika hög
grad för den praktiska människokärleken bereda nya, härliga
segrar.
Den första grunden och nödvändiga förutsättningen för ett
konsekvent varaktigt rätt handlande måste vara sann kunskap,
d. v. s. en riktig insikt i handlandets väsen, dess förutsättningar
och syfte. Men kunskap kan ej tillägnas utan genom tän-
kande. Tänkandet åter innebär, för så vidt det är sitt namn
värdigt, ett fördomsfritt pröfvande af förhållandena. Kedan
häraf torde vi finna själfva den grundval, å hvilken såväl in-
dividen som släktet har att uppföra sitt visdomstempel. Denna
grundval heter andlig frihet.
Det har blifvit till ett slagord, att nutidens största dygd
är dess frihet från fördomar. En stor sanning ligger häri, för
så vidt enbart det materiellt-intellektuella området afses. Men
lika onekligt är, att vi ännu i dag ha att på andra områden
kämpa emot fruktansvärda fördomar. Tack vare den materiali-
stiskt-intellektuella vetenskapens inflytande hafva visserligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
