Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Utis’ hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
"Reva är således din kusin — eller kanske
syssling?" sade jag frågande.
"Hon är min kusin och din syssling", svarade
barnet.
"Hur förklarar du det?" fortfor jag, som gerna
ville veta mer, men dock framställde frågan mera
som om jag velat pröfva riktigheten af hennes
uppgifter än sjelf få några underrättelser.
"Semna Diotha, din mormor, och Asta Diotha,
min och Revas mormor, voro systrar."
"Nå?" sade jag, då hon tystnade.
"Alltså äro din mor och vår mor kusiner,
hvarigenom du således är vår syssling."
Af de äldres tysta medgifvande förstod jag, att
detta ansågs som en riktig redogörelse för vår
slägtskap. Jag godkände utan anmärkning denna mängd
af ny förvärfvade slägtingar. Jag hade npphört att
förvånas öfver något. Jag erfor äfven en obestämd
tillfredsställelse öfver att finna mig vara slägt till
den sköna Reva, ehuru icke på alltför nära håll.
Det kunde hafva visat sig, att jag var hennes bror
eller farfar, så att jag kände mig hafva skäl att ’
vara täcksam.
Jag skulle kanske hafva försökt att på indirekt
väg få vidare underrättelse om mina slägtingar, om
vi ej nu stigit upp från bordet. En liten kopp
svart kaffe — jag hade aldrig druckit bättre — var
den enda stimulerande dryck vi förtärt. De vackra
karaffinerna midt på bordet innehöllo icke vin, utan
iskyld sorbet.
"Erfarenheten har visat", sade Utis sedermera
under ett samtal om detta ämne, "att det dagliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
