Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 29. Själavandringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264:
skap med nutiden — allt ledde till samma
slutsats.
"Hvad du upplefvat är sällsamt ocli jag kan
väl säga afundsvärdt", fortfor lian, betraktande
mig med något af den vördnad jag läst i Revas
drag. "Du åtnjuter en sällsynt förmån — så
sällsynt, att man allmänt betviflat, att någon verkligen
egt den — förmånen att på grund af personlig
erfarenhet kunna jemföra vårt slägtes tillstånd
under vidt skilda tider. Hur mycket skulle jag ej
vilja gifva för att få åtnjuta samma förmån! Men
du kan vara förvissad om, att jag till fullo
uppskattar min företrädesrätt — som i värde blott
understiger din — nämligen att få njuta af en
sådan persons sällskap och samtala med honom."
Under det han yttrade dessa ord med varm
hänförelse, som visade huru fullkomligt öfvertygad
han var om riktigheten af sina antaganden, började
jag inse, hvilken stor förändring till min fördel
egt rum, i motsats till hvad jag fruktat på
morgonen. Långt ifrån att nödgas framställa min
anhållan som en för galenskap misstänkt person,
betraktades jag med ett till vördnad gränsande
intresse. Om man komme att hysa samma höga tanke
om mig som om min förebild, Metis, skulle min
ställning lemna föga öfrigt att önska. Reva- sade
ingenting, men jag kunde se, att hon hyste samma
öfvertygelse som fadern.
"Ehuru min historia i många fall liknar Metis’",
sade jag som inledning till den redogörelse man
synbarligen väntade af mig, "är dock min
erfarenhet i ett vigtigt hänseende mycket olik hans."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
