Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FJÄRDE KAPITLET. I fjärran land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ja», svarade jag leende. »Jag har beskrifvit hela historien för
min far.»
»Jag kunde tro det. Hör nu hvad jag har att säga. William
Penn skall tas i docka, när vi komma till Sidney, och jag tänker, att
vi komma att vara där ett par månader eller så. Under tiden kunde
ni och den där rödhårige gynnaren, ni har med er, se er om i landet.
Ni kunna dra en växel på mig där, och när vi äro klara att afsegla till
Valparaiso, tar jag er med dit, och där kunna vi göra upp våra affärer.»
»Men bäste kapten Soames», sade jag brådskande, »vi —
hvarken Mikael eller jag — kunna begagna oss af er välvilja på detta
sätt. Detta kunna vi inte ens drömma om.»
»Här är ju inte fråga om någon sorts uppoffring. I Valparaiso
kan ni ju få pengar genom herr Timberly, och då får jag igen mitt.»
»Men —», började jag, men han afbröt mig:
»Nu anse vi den här frågan afgjord och därmed punkt; gå nu
ned och skrif ett postskriptum till er far och tala om det för honom.»
Därmed gick han ifrån mig och stängde in sig i sin hytt.
»Hvad pratade du och gamle Huron P. om?» frågade Mikael,
som kom fram till mig, när kaptenen försvann. »Du ser nästan ut
som en uggla vid dagsljus.»
»Gör jag?» sade jag skrattande. »Nå, om jag ser litet
förvånad ut, så är det inte så mycket att undra på. Hör på, skall du få
höra.» Och så talade jag om för honom kaptenens förslag.
»Ja», sade Mikael och drog ett djupt andetag, när jag slutat,
»det är en präktig gammal gosse, därom är inte tu tal. Det är min
själ som en dröm. Jag reser med ett kontor i sikte, och så
kanske jag om några dar rider på en struts efter en känguru.»
»Allvarsamt taladt går det nog inte an. Vi kunna verkligen
inte hela tiden låta kapten Soames lägga ut pengar för oss. Kanske
bli vi aldrig i stånd att betala igen dem.»
»Gamle Timberly klarerar nog den saken, när vi komma till
Valparaiso», sade Mikael.
»Men antag att vi aldrig komma dit.»
Mikael fnyste. »Tänker du, att vi skulle lida skeppsbrott igen?»
frågade han. »Men hvad tänker du göra, om du inte vill lefva på
kaptenen, för att du inte kan återbetala honom?»
»Du glömmer min växel på femtio pund», sade jag.
»Nej, det gör jag inte, men den är ställd på Valparaiso och
blir inte af så stor nytta i Sidney.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
